I måndags överlämnade regeringen propositionen "Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025" till riksdagen. Propositionen rymmer förslag om villkor och riktlinjer för Sveriges Televisions, Sveriges Radios och Sveriges Utbildningsradios verksamhet under den kommande tillståndsperioden från 1 januari 2020 till 31 december 2025.
Strax efter offentliggörandet av propositionen kom kraftfulla reaktioner från public servicebolagen. Hanna Stjärne, vd för Sveriges Television, ställde sig liksom Sofia Wadensjö Karén, vd för Utbildningsradion och Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio kritisk till propositionens förslag om förhandsprövning av bolagens nya större tjänster.
– Jag ser förslaget som djupt problematiskt. Som publicist blir jag alltid vaksam när jag ser skrivningar som riskerar att äventyra mediernas oberoende, sa Hanna Stjärne till GP då.
"Ett identiskt system"
Frågan var omtvistad redan under public service-kommitténs arbete. Systemet, som infördes 2010, innebär att public servicebolagen när de lanserar nya större tjänster, ska anmäla det till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). Myndigheten bedömer sedan tjänstens effekter på den kommersiella marknaden.
Hittills har inga tjänster anmälts. Nästa tillståndsperiod föreslås att även privata aktörer få anmäla nya tjänster till MPRT.
LÄS MER:SVT:s vd Hanna Stjärne befarar ökad statlig styrning av public service
Kulturministern Amanda Lind (MP) besvarar nu kritiken:
– Eftersom det förekommit en del reaktioner om att förslaget skulle innebära en glidning som på något sätt skulle ta ett steg närmare statlig styrning, så är det viktigt att klargöra att det inte sker, säger hon till GP.
Amanda Lind påpekar att det system för förhandsprövning som föreslås är identiskt med det som i dag föreligger.
– Det är alltså ingen förändring.
Men propositionen öppnar ju för att andra aktörer än public service-bolagen själva ska kunna anmäla större tjänster till Myndigheten för press, radio och tv?
– Ja det är en skillnad, men det vi gör i propositionen är att vi föreslår public servicebolagen ökad egen självständighet när det gäller kärnverksamheten. Det är inte nyhetstjänster som kommer att förhandsprövas utan andra nya tjänster av större betydelse inom den kompletterande verksamheten.
"Det ska inte finnas några tveksamheter"
Det public service-bolagens vd:ar främst kritiserat är att det, vid en förhandsprövning av nya tjänster, i slutändan skulle bli staten som fattar beslut. Därav oron för statlig styrning. Hur ser du på det?
– Först är det Myndigheten för press, radio och tv som granskar. Vem som tar det slutgiltiga beslutet, det ska vi titta vidare på. Just det var inget som public service-kommittén blev färdiga med, så det får vi titta närmare på under kommande sändningsperiod. Det ska inte finnas några tveksamheter kring public service verksamhet, att den ska vara oberoende.
När du säger "den kommande sändningsperioden". Är ert förslag alltså att staten ändå ska fatta det slutgiltiga beslutet vid förhandsprövning under sändningsperioden 2020 - 2025?
– Nej, vi skriver i propositionen att vi tror att det är bra att vi analyserar detta närmare. Så vi får diskutera detta.
När då?
– Ambitionen är att det ska göras så skyndsamt som möjligt.
Public service-propositionen
"Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025"
Presenterades av regeringen den 10 juni.
Innehåller förslag om villkor och riktlinjer för Sveriges televisions, Sveriges radios och Sveriges Utbildningsradios verksamhet under kommande tillståndsperiod från 1 januari 2020 till 31 december 2025.
Överlämnades på måndagen till riksdagen som väntas ta beslut i frågan under hösten 2019.
