Utredningen:
Sverige har en lång tradition av breda politiska överenskommelser kring förutsättningarna för och innehållet i public service (SVT, SR och UR). Dagens betänkande, på 613 sidor, gäller tillståndsperioden 2026–2033. Avvikande åsikter är vanliga i sammanhanget, men har eskalerat de senaste åren. Något förenklat har majoriteten av kritiken kommit från den politiska högersidan, som menar att public service är för "vänstervriden".
Politisk oenighet:
Att de traditionella vänster- och högerblocken tycker olika om public service är inget nytt. Men i det nu presenterade betänkandet reserverar sig S, V, MP och C mot flera förslag som majoriteten lägger fram. Bland annat gäller det pengar, där de som reserverar sig vill ge mer. De fyra som reserverar sig är även emot tanken på en sammanslagning av public service-bolagen, något som det finns "starka skäl att utreda" i nuvarande skrivelse. S, V, MP och C reserverar sig även kring hur bolagen får agera på andra plattformar än sina egna, majoriteten vill se återhållsamhet.
Bredd och spets:
Utredningen är dock överens om att public service även i fortsättningen ska innehålla "både bredd och spets". Det poängteras även opartisk och saklig journalistik för hela landet och "svenska språket och en svensk kontext".
– Vi ser till att public service får förutsättningar över tid att kunna verka och utföra sitt viktiga uppdrag, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Ljud och rörlig bild:
Public service ska finnas på olika plattformar, alltså vara "teknikneutrala". Men egna plattformar ska ha högre prioritet än tidigare. "Inga webbtidningar", var budskapet från public service-kommitténs ordförande Göran Hägglund vid pressträffen. Exakt hur det slår mot tittare och lyssnare är oklart, men många medieundersökningar pekar på att såväl tv som radio tappar mark rejält bland yngre målgrupper – till förmån för sociala medier.
Pengafrågan:
Kritiker menar att public service nu kommer få mindre pengar. Hägglund framhåller att det inte rör sig om en "slakt" utan om lika mycket pengar som tidigare. Utredningen föreslår dock mer pengar i början och mindre i slutet av de åtta åren.
Om man i stället hade behållit en tvåprocentig årlig uppräkning skulle anslaget ha varit större 2033 jämfört med den modell som utredningen nu föreslår. Sveriges Radios vd Cilla Benkö är kritisk:
"Jag ser en betydande risk att Sveriges Radio tvingas till omfattande besparingar som kommer att innebära färre journalister och färre program i en tid när det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på decennier”, säger hon i ett pressmeddelande.