Expert: "Andra rappare har anledning till oro"

Rozh, Einár och nu C Gambino – det dödliga våldet mot svenska gangsterrappare gör genrens artister allt mer nervösa. Flera har starka kopplingar till olika gäng som befinner sig i blodiga konflikter, framhåller Diamant Salihu, som har skrivit boken "Tills alla dör".

– Det är redan så att rappare är potentiella måltavlor på grund av sina vänskapsband och samarbeten. Det här aktualiserar det ännu mer, säger han.

Mordet på Gambino sänder en tydlig signal om att det har blivit svårare att verka som rapartist i den miljön. Flera av dem har redan gått i exil, men har svårt att bryta sig loss.

– Eftersom miljön är så hämnddriven. Om man ska söka motiv till varför det här händer den här artisten – det kan finnas tio olika anledningar.

Blir troféer

Sedan mordet på Einár 2021 har artisterna tryckts från samhällets mittfåra ut mot marginalerna. Det anser Emil Arvidson, som har skrivit boken "Svensk gangsterrap". Delar av musikscenen har radikaliserats, hävdar han, och får medhåll av Salihu. Vissa texter har blivit råare, från en redan rå nivå.

– Musiken har ännu mer kommit att verka i en mörk bubbla. En sådan här händelse bidrar till den utvecklingen, när fler och fler tar avstånd. Det är en väldigt dålig, farlig och tragisk utveckling, säger Emil Arvidson.

Källor till Arvidson säger att vissa artister blir pressade av kriminella miljöer och tvingade att ha skydd. Även Diamant Salihu anser att rapparnas lojaliteter har blivit tydligare – eftersom de måste "kroka arm" med någon för att inte stå utan försvar. Och ju mer framgångsrika artisterna är desto tydligare måltavlor blir de.

– De blir troféer för sina gäng och för fiender, säger Diamant Salihu.

Som samhället

När Emil Arvidson började intervjua rappare från stökiga områden för 20 år sedan använde många musiken som en brygga in i samhället. Så är det inte längre, konstaterar han. Artisterna hålls ofta kvar i miljöer som radikaliserats, där till och med oskyldiga närstående mördas.

– Då radikaliseras också musiken, säger Diamant Salihu och fortsätter:

– Men om man är kvar i tanken att musiken är problemet är man otroligt naiv. Då gör man det som man gjort i många år i Sverige, hittar något att skylla på i stället för att ta tag i problemet. Musiken är ett forum för att uttrycka sig om konflikterna precis som sociala medier är.