Har jag missat något eller är det ingen eller få som bryr sig? Jag tänker i första hand på ”unga” föräldrar som är hemma med sina nyfödda den första tiden. Många är som hypnotiserade av sina mobiler! Man ser dem med sina barn på BVC, på kaféer, på lekplatser… och de är fullt upptagna med sina mobiler! De har lurar i öronen och pratar på, men inte med sitt barn.
Varför får jag känslan av att samhället inte tar denna tickande bomb på allvar? Alla vet hur otroligt viktig anknytning och närhet är den första tiden, och senare handlar det även om språket.
LÄS MER:Hur får jag en skärmfri semester med mina barn?
Man undrar vad som kommer att hända med dessa barn. Barn som inte får någon uppmärksamhet och märker att annat är viktigare! Hade dessa ”unga” föräldrar förstått allvaret hade de kanske agerat annorlunda, men är det någon som vågar säga ifrån? Man kanske är orolig att kränka personens integritet? Men det väger lätt om man ser till barnen! Inget är viktigare än ett barns behov av kärlek och bekräftelse!
Jag säger inte att alla beter sig så här men bara en, är en för mycket!
Jonas Christofferson