Så bra fungerar psykolog på video

2004, när Kristofer Vernmark var i slutet av sin utbildning till psykolog, var han med och genomförde en studie om behandling av depression via e-post. Tanken med studien var att utvärdera och jämföra e-postbehandling, där man alltså fick uppgifter av sin psykolog och hade kontakt via e-post, med ett självhjälpsprogram där behandlaren ägnade i snitt sju minuter per vecka åt varje patient.

– Det visade sig att e-postbehandling funkade hur bra som helst. Även självhjälpsprogrammet visade sig fungera bra. Vi insåg att det går att behandla patienter på distans med väldigt lite kontakt. Så startade mitt intresse för det här ämnet, säger Kristofer Vernmark.

Resultatet: KBT fungerar bra online

I dag är han legitimerad psykolog, fil.dr i psykologi och har både forskat på och infört psykologiska internetbehandlingar i svensk vård. Han har bland annat varit med och utformat flera internetbaserade behandlingsprogram för KBT, som landets regioner i dag använder i stor skala.

KBT, alltså kognitiv beteendeterapi, fungerar bra online. Det är fastställt i mängder av studier på patienter med exempelvis depression, ångest, sömnsvårigheter, stress och social fobi. Ofta kallas metoden IKBT, och även om det finns många leverantörer är grunden densamma.

– Det brukar vara ett material med filmer och text som patienten går igenom på egen hand, ofta en modul i veckan, och normalt har man kontakt med en behandlare genom säker e-post. Denna typ av behandling har vi forskat på i Sverige i 20 års tid, säger Kristofer Vernmark.

Utöver internetbaserad behandling, som IKBT, finns numera också videobehandling, som är vanliga psykologsessioner fast över video. Det finns också chattbehandling, VR, virtuell verklighet och olika appar som kan vara helt självgående eller tillägg till en viss behandling.

Den som googlar ”psykolog Göteborg” kommer ganska omedelbart få upp förslag på psykologer att träffa online, ofta redan samma dag som man googlar. Privata leverantörer som Kry och Mindler, men också offentliga Närhälsan, har de senaste åren börjat erbjuda dessa snabba psykologkontakter. Privata Din Psykolog erbjuder till exempel både chatt- och videobehandling, med uppmaningen ”Kom igång redan i dag”. Kry erbjuder generösa öppettider – psykologkontakt mellan 07.00 och 22.00 alla dagar.

– Den här typen av videokonsultationer har verkligen boomat de senaste åren, säger Kristofer Vernmark.

Hälften av vårdcentralerna saknas psykolog

Men vilket forskningsstöd finns det för att videobesök verkligen fungerar?

– Program som i-KBT vet vi fungerar eftersom det finns så mycket forskning. Videobehandling finns det mycket mindre forskning på. I USA har man gjort en del forskning på krigsveteraner, och studier som hittills gjorts visar att det finns visst stöd för att videobehandling fungerar mot PTSD, depression och ångest, på samma sätt som om behandlaren hade mött patienterna på en mottagning, säger Kristofer Vernmark.

För femton år sedan var psykologvärlden ganska överens om att ett videomöte inte kunde ersätta ett personligt möte. I dag ser det annorlunda ut.

– I dag är vi så vana vid att skapa relationer online, tänk till exempel på alla dejtingsidor där vi snabbt får förtroende för andra människor. I videomöten jobbar psykologen ungefär som vanligt, säger Kristofer Vernmark.

Den stora skillnaden är kanske snarare tillgängligheten. Innan de digitala tjänsterna kom, hänvisades personer i behov av psykologkontakt till vårdcentralens väntetider eller till privata psykologer med ett pris på flera hundra kronor per tillfälle. Nu kan den som mår dåligt en söndag sitta i samtal med en psykolog en timme senare.

– Det har varit jättesvårt att få tillgång till psykologer i primärvården. Hälften av landets vårdcentraler har ingen anställd psykolog. Ur patientperspektiv är den här nya marknaden såklart en enorm fördel. Vi vet också att effekten av behandlingen blir bättre ju snabbare den sätts in. Dessutom tror jag att den här utvecklingen har minskat stigmat kring att prata med en psykolog. Man ska veta att hälften av alla människor med depression inte ens söker vård, säger Kristofer Vernmark.

Frågan: Är det verkligen de med störst behov som söker hjälp?

Men det finns också en baksida.

– Man kan fråga sig vilka det är som söker vården – är det de som behöver den mest? Utarmar dessa personer vården för de som behöver den mer? Ska personer med dålig självkänsla behandlas i primärvården, var ska gränserna dras? Och vem ska betala för det? I dag är det hemregionerna som betalar för dessa psykologkontakter, även om patienten bara betalar någon hundralapp, säger Kristofer Vernmark.

Ersättningsmodellerna som de privata företagen bygger sina affärsmodeller på kommer också med vissa utmaningar.

– Samtalen man får online är kortare än om man hade träffat en psykolog fysiskt. Vi vet inte om ett samtal på 25 minuter funkar lika bra som ett på 45. Även om tillgängligheten till psykologkontakt ökar med kortare sessioner, vilket är positivt, så finns det en risk att ersättningsmodellerna styr hur terapin förmedlas, snarare än evidensen.

Diskuteras detta mycket i psykologvärlden?

– Inte lika mycket som jag tror det diskuteras bland läkare. För många psykologer har detta varit en positiv utveckling, där de kunnat styra sin arbetstid på ett annat sätt och kunnat möta fler patienter än tidigare, men det har också diskuterats inom psykologförbundet om arbetsvillkoren blir mer pressade för psykologer som arbetar på det här sättet.

Så vad blir Kristofer Vernmarks råd till den som är nedstämd, känner oro eller ångest?

– Mitt bästa råd är att, genom exempelvis primärvården, få tillgång till ett internetbaserat behandlingsprogram, som Sveriges alla regioner erbjuder. För det krävs att man uppfyller kriterierna för en viss diagnos, till exempel depression. Gå igenom programmet, ta emot det stöd som erbjuds. Det är den intervention som har bäst evidens.

”Forskningsstödet för den här sortens behandling är väldigt starkt”

SBU – statens beredning för medicinsk och social utvärdering – granskade förra året hur väl IKBT fungerar. Deras bedömning är inte riktigt lika positiv som Kristofer Vernmarks. SBU skriver i sin rapport att IKBT på många områden är ”möjligen likvärdigt” med traditionell behandling. Enligt Kristofer Vernmark beror SBU:s tuffare bedömning på att de lutar sig mot så kallade blinda eller dubbelblinda studier, som sällan går att applicera på psykologisk behandling.

– De jämförande studier som gjorts hittills visar på likvärdiga resultat, men det behövs mer jämförande studier för att SBU skulle kunna uttala sig annorlunda.

Men är det ändå inte bättre att få träffa en människa – på video eller i verkligheten?

– Forskningsstödet för den här sortens behandling är väldigt starkt. Dessutom finns det flera positiva bieffekter av IKBT. Till exempel finns det en sorts empowerment i att det inte är en viss medicin eller en viss person som får en att må bättre, utan något man har gjort själv.

LÄS MER:Magdalenas migrän blev bättre - med botoxbehandling

LÄS MER:Psykologerna i Göteborg vill förbättra din relation – genom en app

LÄS MER:Psykologen: "Bra med oro för ekonomin"

Maja Larsson

livsstil@gp.se