Bransch- och arbetsgivarorganisationen för besöksnäringen i Sverige, Visita, höll nyligen ett branschmöte i staden, där man tog upp branschfrågor och näringslivsklimatet. När GP träffar vd:n för Visita, Jonas Siljhammar, konstaterar han att Göteborg och Västra Götaland är starka inom just besöksnäringen och nämner publikmagneten Liseberg och Bohuskusten.
– Hela regionen är väldigt bra på turism över huvud taget. Och det finns ett bra samarbete mellan olika aktörer, konstaterar han.
Samtidigt är jobbtillväxten inom denna näring stor – färska siffror för riket visar att sektorn växte med 8 000 nya jobb på ett år och har 203 000 anställda i Sverige – cirka 17 000 av dem i Göteborg. I besöksnäringen är inte minst aktörerna i hotell- och restaurangbranscherna stora arbetsgivare. Siljhammar framhåller att de anställda i näringen också har många olika bakgrunder.
– Och vi är en stor integrationsmotor – vi har flest utrikes födda av alla branscher, säger han.
Hinder för näringen
Men, samtidigt pekar han på problem som hans medlemsföretag upplever.
– Ser vi på lokal nivå är det ett bekymmer med långa handläggningstider på tillstånd, där skulle vi vilja se kortare tider, säger Jonas Siljhammar.
LÄS MER:Göteborg sjunker i näringslivsrankning
Och han nämner just hur Göteborg har sjunkit i Svenskt Näringslivs rankning.
Inbjuden till Visitas träff i Göteborg var två före detta tjänstemän från Rättvik i Dalarna. Orsaken var det arbete man utförde i Dalakommunen när det gäller näringslivsklimat och kommunernas arbete som myndighet. Rättvik lyckades klättra från en dålig placering till en bra i Svenskt Näringslivs rankning.
Modellen heter Tillväxt och tillsyn, och utvecklades av Markus Svensson och Martin Clarstedt, som då jobbade som näringslivschef respektive miljö- och byggchef i Rättviks kommun. Markus Svensson beskriver hur politikerna ofta kan peka mot näringslivskontoret i en situation när näringslivsklimatet behöver förbättras.
– Men det vi såg var att den vanligaste kontakten mellan kommuner och företagare snarare handlade om antingen tillstånd eller tillsyn. Så det blev naturligt att börja arbeta där. Det handlar om att en stad eller kommun behöver utveckla ett gemensamt tänkande, där inte minst kommunikationen är viktig - om man ger råd och vägledningar eller om man kommunicerar med blanketter och föreskrifter.
Allt fler kommuner
Just det senare är något som just kan få företagare på en ort att bilda en negativ uppfattning om kommunen, konstaterar han. En annan sak man införde i Rättvik var att man fakturerar för kommunal tillsyn efter utfört arbete och inte i början av året för tillsyn som ännu inte skett - vilket är rätt vanligt.
Tillväxt och tillsyn är idag en ideell förening och Markus Svensson och Martin Clarstedt åker runt och träffar andra kommuner i landet. Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har inte varit lika engagerad i frågan.
– Vi har träffat enskilda tjänstemän och någon politiker som är intresserade, men vi har inte jobbat med de kommunerna samlat.
När GP hör av sig till ett par förvaltningar i Göteborg stad, Tillståndsenheten och Miljöförvaltningen, känner de inte till modellen från Rättvik. Men avdelningschefen för miljötillsyn, Jennica Kjällstrand, förklarar att man har arbetat med hur man kommunicerar med de företag man utövar tillsyn över.
– Det är det personliga mötet genom tillsynen av verksamheten som ger störst effekt när det gäller miljöförbättringar. Med inspiration från Miljösamverkan i Östra Skaraborg så har vi börjat med motiverande samtal – det handlar om att hur man ställer frågor till de man möter och hur man uppmuntrar till förändring.
– Att man till exempel frågar om det är okej att man informerar och inte bara kommer dit och rabblar regler och slår dem i huvudet med en lagbok. Råd och information är en viktig del av tillsyn.
