Afaaf Naddour rör sig vant i kontorslandskapet på sin arbetsplats och berättar engagerat om projektet hon jobbar med.
Afaaf Naddour rör sig vant i kontorslandskapet på sin arbetsplats och berättar engagerat om projektet hon jobbar med.

Nyanlända akademiker lotsas till näringsliv

Syriern Affaf Naddour var plötsligt tillbaka på ruta ett efter flykten till Sverige. Nu har hon fått en ettårig praktikplats genom ett nytt program på Handelshögskolan i Stockholm som ska hjälpa nyanlända ut i näringslivet.

ANNONS
|

Afaaf Naddour, 30, kommer från Homs i Syrien, där hon utbildat sig inom översättning och statsvetenskap. Hon är en av de 14 deltagarna i Ramp-projektets första omgång, som är Handelshögskolan i Stockholms nya projekt för nyanlända akademiker.

När hon avslutat sin andra utbildning bröt kriget ut i Syrien, och för fyra år sedan flydde Affaf Naddour ensam från hemlandet till Sverige.

- Från ett liv i Syrien med yrke, hus och familj hamnade jag på noll. Jag kunde inte språket och ingen visste vem jag var eller vad jag kunde, säger hon.

ANNONS

Stortrivs på jobbet

Snabbt lärde hon sig svenska och har sedan dess bland annat jobbat som barnskötare. Så småningom kände Afaaf Naddour att hon ville utvecklas yrkesmässigt och ansökte i höstas om att få delta i Ramp. Inom projektet praktiserar hon nu på HR-avdelningen för Länsförsäkringar i Stockholm, och stortrivs. Hennes framtidsdröm är att jobba med personalfrågor.

Många flyktingar i Sverige har en enorm kompetens, enligt Kristina Nilsson, programledare för Ramp. För att tillvarata den kompetensen får ett urval nyanlända en ettårig praktikplats på olika företag, varvat med 50 dagars utbildning på Handelshögskolan.

Vissa har chefsbakgrund

Ett krav för att söka till programmet är att man har flyktingbakgrund. De flesta deltagare i första omgången av programmet är från Syrien. Deltagarna kan vara utbildade redovisningsekonomer, jurister eller språkvetare. Andra har jobbat i flera år som chefer i hemlandet. I Sverige har de kanske fått ta jobb på café eller andra liknande jobb, enligt Kristina Nilsson.

- Inget fel med det, men både för deras och svenskt näringslivs skull behöver dessa personer slussas in i arbeten som matchar deras kompetens.

ANNONS

Intresset för att vara med som praktikföretag är stort, främst bland större företag, som Ericsson och banker.

- Syftet är att praktikanterna sedan ska börja söka jobb på riktigt. Men det finns inga åtaganden från företagens håll att anställa dem, inte heller för de praktiserande att ta en anställning på platsen, säger Kristina Nilsson.

Kan bli permanent

I projektet lär Handels också ut de kulturella nycklar som öppnar dörrar i västvärldens företag, enligt Kristina Nilsson,

- En tjej som blir tillbakadragen i grupp gör sig själv en otjänst om hon inte tar plats i vår del av världen, medan en kille som tenderar att bli för dominant kanske behöver skruva ner sig lite, säger Kristina Nilsson, som säger sig märka att de kvinnliga deltagarna ofta har särskilt höga krav på sig.

- De tror att de måste vara dubbelt så duktiga för att våga söka arbete inom sin bransch.

ANNONS

Om pilotprojektet blir permanent återstår att se.

- Nu ser vi från år till år hur det går. Till hösten vet vi om modellen är framgångsrik och om de deltagande har fått jobb, säger hon.

TT

Fakta: Ett års praktik varvat med utbildning

Projektet RAMP (Rapid Acceleration Management Program) vid Handelshögskolan startade i höstas och riktar sig till nyanlända akademiker.

Under ett år får deltagarna en utbildning på 10 veckor i bland annat ekonomi och marknadsföring, varvat med praktik. Deltagarnas kompetens prövas via internationellt erkända tester.

Till första omgången kom ett hundratal ansökningar, varav ett 30-tal behöriga. Ambitionen är att i höst ha 25-30 deltagare. Deltagarna ska ha uppehållstillstånd. Många får ersättning via Arbetsförmedlingen under praktiken. De får ingen lön, praktikföretagen betalar Handels för kostnad för utbildare, med mera. Projektet drivs till självkostnadspris.

Källa:TT och Handelshögskolan.

ANNONS