De fem fackförbuden inom industrin: IF Metall, Livs, GS, Unionen och Sveriges ingenjörer presenterade under måndagen sina avtalskrav inför kommande förhandlingar nästa år.
"Övertygad att svensk industri klarar av löneökningarna"
Facken inom industrin kräver löneökningar på 3 procent i den kommande avtalsrörelsen.
"Kravet är grundat på noggranna överväganden av de ekonomiska förutsättningarna både nationellt och internationellt. Vårt lönekrav är långsiktigt hållbart och tar hänsyn till både inflationsmålet och kravet på internationell konkurrenskraft. Det ger fortsatta reallöneökningar samtidigt som det bidrar till en hög sysselsättning", skriver Industrifacken i ett pressmeddelande.
Enligt Unionens förbundsordförande Martin Linder är löneökningsnivån noga analyserad och bör vara ett krav som företagen klarar av.
– Vi har en lång historia av att vi inte jagar de högsta löneökningarna när konjunkturen pekar uppåt och inte de lägsta när konjunkturen viker utan de bästa möjliga löneökningarna på lång sikt. Med det här kravet får våra medlemmar mer pengar i plånboken utan att påverka företagarnas konkurrenskraft. Vi är övertygade om att svensk industri klarar av att bära det här, säger Martin Linder till GP.
Tuffare ekonomisk sitatution
För tre år sedan låg kraven på 2,8 procent samtidigt som svensk ekonomi gynnades av dåvarande högkonjunktur. Nu gör de allra flesta en helt annan bedömning. Konjunktursignaler visar i stället på en avmattning och en stundande lågkonjunktur. Fackförbunden medger att den ekonomiska situationen är tuffare, men anser att det finns fog för kraven.
– Det är klart att vi ser en avmattning, men vi får inte glömma bort att avmattningen sker från väldigt höga nivåer och vi går ned i ett normalläge, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson till TT.
"Drömmerier och förhoppningar"
Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen anser att de fem fackförbundens lönekrav är att se som drömmerier.
– Jag tycker inte att de har tagit med försämringarna i världsekonomin eller i Sverige med i beräkningarna. Vidare ser vi en svag utveckling i Europa, en marknad som 70 procent av våra medlemsföretag exporterar till. Med de här kraven visar facken ingen förståelse för att vi måste anpassa oss kostnadsmässigt, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe till GP och fortsätter:
– Problemet är facken grundar sina krav i drömmerier och förhoppningar.
Enligt Teknikföretagen hade ett rimligare bud gällande löneökningarna legat på 1,5 procent.
Facken inom industrin går in i förhandlingarna med förhoppningar om ett ettårigt avtal. Och utöver den 3-procentiga löneökningen kommer facken också sätta sig vid förhandlingsbordet med långsiktiga mål om att alla medlemmar ska ha rätt till 100 timmars arbetstidsförkortning, skriver Facken inom industrin. En annan förhandlingspunkt kommer vara att höja avsättningen till systemet för deltids- och flexpension.
Industrins avtal ska förhandlas fram med arbetsgivarna och vara klara den 31 mars nästa år. Det utgör sedan norm för hela arbetsmarknaden.
Totalt berörs nästan 3 miljoner anställda när 485 avtal ska omförhandlas nästa år, bland annat de för statligt anställda och i industrin.
