Siri och Kent Lundberg som driver Nyckleby Nedergården i Upphärad söder om Trollhättan har nu tagit ännu ett steg i sin färd mot att bli helt oberoende mjölkbönder. När GP träffade dem i våras berättade de om sina planer på att starta ett eget mejeri på gården. På Luciadagen tappade de för första gången upp sin egen mjölk.
Hela anläggningen, själva mejeriet och kylrummet, får plats i två containrar. De är färdiga när de lyfts på plats och när el, vatten och avlopp kopplats in är det bara att köra i gång. Kent Lundberg har också byggt ett lager för alla tvåliters plastdunkar som går åt. Mjölken går direkt från korna till en stor tank och sedan vidare till själva mejeriet.
– Här är pastören, den hettar upp mjölken till 74 grader och sedan kyls den ner till tre grader, berättar Siri Lundberg och pekar.
Sedan fylls mjölken på i tvåliters plastdunkar som går på ett band till maskinen som skruvar på locken. Därefter är det dags att sätta på etiketten. Till slut tycks datumstämpeln på plats. Dunkarna åker vidare ut i kylrummet för att senare lastas i gårdens kylbil och köras ut till butikerna.
– Det är väldigt smidigt, en person kan sköta allt.
Men det krävs förstås en viss startsträcka. När GP hälsar på har mejeritillverkaren en representant på plats för att göra justeringar.
– Första dagen strulade det, men man kommer på det efterhand. Nu går det bättre, säger Siri Lundberg.
Innan produktionen kom igång var det också en hel del pappersarbetet som skulle göras. Gården är Krav-certifierad och då måste vissa kriterier uppfyllas. Dessutom skulle förstås Livsmedelsverket säga sitt. Och kylvätskan i kyltankarna gör att kommunen också blir inblandad.
Har det varit mer jobb än ni trodde?
– Nej, man kan inte räkna med att allt ska flyta på från början, det är nytt för oss.
Mejeriet körs varannan dag. Mjölken kommer från kon ena dagen och når kunden nästa.
– För att det ska gå runt måste vi sälja 500 liter varannan dag. Nu är vi uppe i 1 000 liter varannan dag. Vi får hoppas att vi kan öka på efterhand.
Gårdens ungefär 120 mjölkkor ger i runda tal 2 500 liter mjölk varje dygn. Arla, som familjen Lundberg fram till nu har sålt all mjölk till, vill ha minst hälften av produktionen vid varje leverans, annars tar man inte emot alls. Det ställer till problem för det lilla mejeriet. Om man till exempel lyckas sälja 60 eller 70 procent direkt till butikerna är mjölkjätten inte intresserad av att hämta resten.
Vad gör ni med det som eventuellt blir över?
– Vad kan vi göra? Vi hoppas komma upp i så många liter att vi blir av med allt, säger Siri Lundberg.
Mjölken körs ut till åtta olika affärer i Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och Lödöse.
Men det finns också andra sätt att leverera. Per Isberg och Linnea Sundén, som går på Frida-gymnasiet, har startat UF-företaget Mjölkbudet. Och de ska köra ut mjölken från Lundbergs gårdsmejeri i Nyckleby direkt till kunder i vissa områden i Vänersborg och Trollhättan. Kunderna tecknar ett abonnemang och får sin mjölk ända fram till dörren en gång i veckan.
Per Isberg berättar att de kan höra korna råma i lagården när de lastar mjölken i bilen.
– Det är så det ska vara, säger han.
Så här i början tar de det lite försiktigt och levererar till 20 kunder.
Mjölkbudet handlar inte bara om service utan också om miljön. Tanken är att det ska bli mindre transporter när man kör ut än om var och en åker till butiken.
– Logistiken är lite krånglig. Vi använder en ruttplanerare, det är inte miljövänligt att åka fram och tillbaka, säger Per Isberg.
Om de kan öka omsättningen hoppas de att det ska vara möjligt att driva Mjölkbudet som ett vanligt företag.
– Om allt går som det ska kan vi expandera i framtiden, säger Linnea Sundén.
Ett gårdsmejeri handlar inte bara om ekonomi, det handlar minst lika mycket om att ha koll på vad kunderna får. Att ta emot mjölk från andra gårdar är inget Lundbergs har i åtanke, för då mister man en del av kontrollen.
– Vi vill inte köpa in mjölk, vi vill veta vad korna har fått att äta, säger Siri Lundberg
Allt foder som djuren matas med odlas på Nyckleby Nedergården.
Missnöjet med Arla har varit utbrett bland mjölkbönderna under en längre tid. Men än har Siri Lundberg inte hört från andra bönder om vad de tycker om familjens satsning på ett eget mejeri.
– Jag kan tänka mig att många vill satsa men inte vågar. Det är ett ganska stort steg och det handlar om en hel del pengar, säger hon.
Läs också: Småskaliga mejerier vinner mark i Sverige
