I ett framtida arbetsliv kommer nya krav i högre grad att ställas på oss, som till exempel förmågan att interagera med andra, uttrycka sig, samverka och kommunicera. Det som ibland kallas för ”21st century skills”, eller framtidsförmågor.
Andra krav på arbetsmarknaden, kommer också att ställa andra krav på skolan.
– Alla dessa mjuka värderingar kommer efterfrågas. Och med det kommer ett ökat behov av kunskap om etik, värdeskapande, hållbarhet och den typen av saker, som inte riktigt funnits på schemat tidigare men som blir väldigt viktig att förhålla sig till, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datainteraktion på KTH.
LÄS MER:Svårare läsa extra på "killprogram"
LÄS MER:Föräldrar pressar lärare om betyg
Världen består av alla ämnen samtidigt
I skolan behöver eleverna möta problem som är lika komplexa som den verklighet de sedan kommer att arbeta med, menar han. Därför kan den traditionella ämnesuppdelningen i skolan komma att behöva luckras upp.
– Världen är sammansatt av alla dessa ämnen samtidigt, men i skolan ska vi dela upp dem i matte, samhällskunskap, historia. Man måste mixa dess mycket mer och använda sig av verkliga problem som eleverna får lösa praktiskt, säger han.
En fråga som klimatkrisen är ett bra exempel på hur man inte kan studera ett ämne isolerat från andra. I framtiden kommer även bred och tvärvetenskaplig kompetens behövas.
– Hållbarhet är en fråga som kan handla om miljö, biologi, kemi, samhällsförändringar, politik och beteendeförändringar och psykologi. Många frågor är komplexa på det här sättet, och då blir det märkligt när skolan delar upp och separerar, säger Jan Gulliksen.
LÄS MER:Skola flyttar nyanlända – satsar på padel
Vattnade en växt med programmering
På Victoriaskolan i Göteborg kan eleverna i årskurs ett välja mellan två spår: språk eller naturvetenskap och teknik. Att väcka ett intresse tidigt har stor betydelse, menar biträdande rektor Adrienn Höglund.
– Eleverna är mottagliga och tänker mycket mer fritt. Fördjupade kunskaper i både språk, natur och teknik gör att man även tar till sig andra ämnen lättare, och förstår sin omvärld bättre, säger hon.
På skolan planeras undervisningen så att ämnena går in i varandra. Ett projekt startade i att styra bevattningen av en växt med hjälp av programmering, och vidgade sig sedan till att handla om växters olika behov.
– Eleverna får tidigt träna sig på att ställa egna frågor, undersöka sina idéer och får möjlighet att ompröva och utveckla dem, säger Monica Lundberg, förstelärare och utvecklare för inriktningen mot natur och teknik.
Hon ger fler exempel på undersökande projekt som engagerat eleverna: det kan handla om att konstruera en hjälm som hindrar ett ägg från att krossas om man släpper det från hög höjd, eller att få ett föremål att flyta. Ofta startar projekten i ett teknikområde för att sedan sammanlänka med naturvetenskaperna, design och estetik.
– Det undersökande är en stor del av undervisningen i natur och teknikprofilen. Men vi tränar även den kommunikativa förmågan, eleverna får dela med sig av vad de gör och föra dialoger om vad de undersöker, säger Monica Lundberg.
”Mjuka” färdigheter kan bli viktiga
Under en tid har mycket fokus riktats mot att utbilda eleverna i de hårdare kompetenserna, inom kodning och programmering, menar hon.
– Framåt tror jag kraven bli ännu större på förmågan att samarbeta, att kunna kommunicera och inspirera andra. I samband med att maskiner och robotar blir allt smartare så ökar behoven av de mänskliga förmågorna, säger Adrienn Höglund.
Pernilla Nilsson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad, och var med och skrev dagens kursplaner för fysik, kemi och biologi för grundskolan. Hon tror att det blir allt viktigare att eleverna får med sig bred kunskap.
– Det vi behöver är framtidsmedborgare som kan förstå de stora samhällsutmaningarna som klimatförändringarna eller digitaliseringen. Då räcker det inte att vara jättekunnig inom bara ett område. Internationellt pratar man om de naturvetenskapliga ämnena som ”science”, men i Sverige delar vi fortfarande upp dem i kemi, biologi, teknik, fysik.
Stjärnkikaren först, rymden sen
I dag råder det brist på arbetskraft inom flera naturvetenskapliga yrken, som matematiker, statistiker och kemister – kompetenser som är viktiga för både en grön omställning och ökad digitalisering. För att få fler elever att välja utbildningarna tror Pernilla Nilsson att man måste sätta ämnet i ett sammanhang.
– Forskning visar att när det gäller undervisning i naturvetenskap så tjänar man på att sätta saker i ett sammanhang, så att eleverna ser kunskapen som nyttig och meningsfull. Unga i dag frågar sig ofta: ”Varför är detta relevant för mig, varför ska jag lära mig detta?” Då är det viktigt att börja i elevernas intressen och få dem att se helheten. Till exempel visar en studie att många elever vill lära sig mer om rymden, men de är inte så intresserade av optiska instrument. Men hur ska de förstå rymden utan att ha kunskap om stjärnkikaren?
De traditionella ämnena tror Pernilla Nilsson kommer att finnas kvar, men sättet de kopplas samman med varande utvecklas. Daniel Lindén, som arbetat med framtidsstudier inom skolområdet på analysföretaget Kairos Future, är inne på samma spår. Det är i undervisningsmetoderna den stora förändringen sker. Även han ser att nya kompetenser kommer att efterfrågas i samhället, som mentala och kognitiva förmågor.
– Förmågan att förstå olika sätt att tänka, formulera en uppgift, och strukturera en lösning på ett problem. Vi skulle ha nytta av att lära oss sådana här universalförmågor tidigt, dem skulle jag vilja se som nya ämnen på schemat. Det kan låta avancerat, men det är något man kan lära ut till barn i väldigt unga år, på ett lekfullt sätt, säger han.
Vad ska ett sådant ämne heta?
– Det finns ett begrepp som heter metakognition, men så kan det kanske inte heta i läroplanen. Konsten att tänka, eller tanketräning kanske?
Drivkraft kan komma att stå i centrum
Bakom oss lämnar vi bland annat skolan där alla barn ska lära sig i samma takt, tror Daniel Lindén.
– Den industriella batchproduktionen av elever, där den största gemensamma nämnaren är att de har samma ålder, tror jag att vi kommer att se mindre av, säger han.
En annan sak som kommer att bli viktig är hur man lockar fram sin egen drivkraft, tror Daniel Lindén. Hans tes är att framtidens skola kommer visa större skillnader i resultat, när fler får tillgång till samma förutsättningar även utanför skolan, i och med digitala verktyg.
– Fast på ett rättvisare sätt, i dag kan du i princip läsa in grunderna i mikrobiologi eller statsvetenskap genom att titta på Youtube. Jag tror att vi kommer att landa i slutsatsen att skolan måste anamma alla de digitala verktyg som redan finns utanför skolan. Alla kommer att lyftas av den omställningen, de som har drivkraften kommer att dra i väg och bli mycket bättre. Den inre drivkraften blir mer avgörande än de yttre förutsättningarna. Det är min tes.
Kunskap mera färskvara
En annan förändring vi kan komma att se är i synen på betyg, tror Jan Gulliksen. Att vi för trettio år sedan gjorde bra ifrån oss på en kurs eller i ett ämne säger väldigt lite om vad man kan i dagsläget.
– Man kommer att titta mer på vilka förmågor och kunskaper man har här och nu. Då blir det mer intressant att visa på vad man gjort, snarare än vilka betyg man fått. Det kan till exempel vara genom en sorts portfölj som visar vad man producerat i olika sammanhang, som säger mer om en persons förmågor, kompetenser och färdigheter än ett betygsutdrag.
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
