Efter Northvoltkrisen – svenska industriledare oroade över att EU ligger efter USA och Kina

I veckan kom beskedet om ett stort varsel på hos batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå – batteritillverkning är en viktig del av den industri som ska få Sverige och Europa att ställa om till grön teknik. Samtidigt var en stor del av de svenska industriledarna samlade på Industridagen i Göteborg, där ett tema just var den gröna omställningen och de problem man ser där nu.

Flera av industritopparna pekar på att det inte bara handlar om en svensk lösning när det gäller investeringar i grön teknik och omställning – utan att det i hög grad krävs gemensamma satsningar i EU. Här satsar Kina och USA stort.

Volvos Martin Lundstedt framhåller hur Nordamerika, en viktig marknad för lastbilsjätten, vuxit sig långt starkare än EU.

– 2011 hade Europa och USA nästan samma BNP. 2022 var USA:s BNP i absoluta tal 34 procent större än EU:s. Europa låg 2022 kvar på nästan samma tal som man hade 2011, säger Martin Lundstedt.

Volvochefen förklarar för GP att han är bekymrad över hur den långsamma europeiska takten påverkar Sverige, där AB Volvo har en stor del av hela sin forskning och utveckling i just Göteborg.

– Vi måste få en större tydlighet om Europa. Sverige är en delmängd av Europa och där går det för långsamt, det är för krångligt, det är för mycket regelverk som är överdefinierade och motstridiga och inte har en holistisk ansats. Till exempel när det gäller omställningar till gröna transporter – det hänger inte ihop.

Vill se satsningar – inte bara regler

Han menar att det saknas ett helhetstänkande kring hela kedjan i omställningen till den gröna teknik som den svenska industrin står i begrepp att satsa hundratals miljarder på.

– Om man inte stimulerar efterfrågan och de andra delarna i form av laddinfrastruktur, grön energi och elnätskapacitet är det ett problem.

Han jämför det med USA där Biden-administrationen satsat stort på den gröna omställningen.

– Det är en parallell förskjutning från en brun, fossilbaserad teknikplattform till en grön förnyelsebar. Och i USA gör man ju i varje fall olika typer av incitament för att alla delar av värdekedjan ska ställa om, säger Lundstedt.

På hemmaplan kom också nyheten nyligen att Volvo skjuter på byggstarten av batterifabriken i Mariestad, alltså produktion av batterier till de elektriska lastbilar som Volvo säljer.

– Det vi sagt är att vi kommer att tajma produktionsstarten med det behov vi ser. Det hänger ihop med efterfrågan, säger Volvo-vd:n och pekar på att man har en hög marknadsandel på ellastbilar i Europa, men efterfrågan har mattats.

– Det är ingen teknisk försening eller en finansieringsförsening. Utan det handlar uteslutande att tajma utifrån när vi kommer att behöva det helt enkelt.

Cementsatsning kräver massa ny elektricitet

Martin Lundstedt är knappast ensam om att se ett gemensamt behov att öka takten i EU:s gemensamma satsningar. Cementjätten Heidelberg Materials Sverige, som producerar 75 procent av all cement i Sverige, förklarar att man är på gång att göra sin största satsning på grön produktion någonsin – på Gotland. Bolaget står inför ett beslut att satsa stora resurser på att industriellt framställa cement som inte släpper ut koldioxid i atmosfären – vilket kräver stora mängder elektricitet. Traditionell cement är liksom stål en klimatbov när det produceras.

– Det handlar om investeringar på över 10 miljarder kronor de kommande åren för att fånga in och avskilja koldioxid vid produktion. Kan vi kapa utsläppen motsvarar det 4 procent av Sveriges koldioxidutsläpp, säger vice vd:n Karin Comstedt Webb till GP.

Men precis som i Västsverige handlar det om att få elektricitet nog för att kunna klara produktionen och inte slå i taket när det gäller elnätets kapacitet.

– Det krävs att vi får fram den el-infrastruktur som är nödvändig. Dels handlar det om nätutveckling från fastlandet till Gotland, dels om modernisering av el-infrastrukturen på Gotland.

Här vill Heidelberg Materials Sverige att det offentliga och staten är skyndsamma med både tillståndsprocesser och elnätsutbyggnad.

– Jag tror det offentliga måste gå in och ta en större del av riskhanteringen, just nu tar industrin den största risken.

– Ska vi fatta det här investeringsbeslutet i Sverige måste det finnas rätt förutsättningar, säger Karin Comstedt Webb och påpekar att EU och Sverige blir omsprungna av andra marknader den här typen av investering annars kan hamna någon annanstans annars.

Oerhört långt från målet med vätgas

Det är inte bara elektricitet och elnät som riskerar att vara en bristvara. Vd:n för expertbolaget Energiforsk, Markus Wråke, framhåller att vätgasproduktionen måste öka kraftigt om man ska klara klimatmålen.

– EU-kommissionen har föreslagit att utsläppen totalt sett ska minska med 90 procent i Europa till 2040, en väldigt ambitiös omställningsstrategi, säger vd Markus Wråke.

– Samtidigt finns det flera saker som haltar i EU:s strategi. Det kanske allra tydligaste som också är viktigt för Sverige handlar om vätgas.

Vätgas, som inte är en växthusgas och alltså inte bidrar till klimatförändringen när den släpps ut, används bland annat i framställningen av fossilfritt stål som både EU och Sverige ser som viktigt. Sverige är ett av de länder som satsar mest, med försöksproduktion i Norrland. En avgörande faktor är dock att vätgasen framställs på ett förnybart sätt – den absoluta majoriteten av vätgas idag framställs med hjälp av fossila källor.

– Målet i EU för grön vätgas är att producera 10 miljoner ton 2030. Men nu är det kanske en tjugondel av det som man gjort investeringar i EU. Och vätgas kommer att spela en stor roll, säger Markus Wråke.

Krävs mer grön energi – snart

Ola Bergström, professor vid Handelshögskolan i Göteborg, sitter ordförande i Industrins ekonomiska råd, där experter ger rekommendationer till industrin i ekonomiska frågor. Han framhåller att många av de satsningar som drivs i Sverige och EU kring grön omställning inte kommer att lyckas – även om riktningen är den rätta. Men chansen att lycka minskar avsevärt om inte förutsättningarna är de rätta.

– Det är inte säkert att de investeringar som nu planeras av olika företag verkligen kommer att bli av. Men om det inte finns energi och kompetens kommer de investeringarna ske någon annanstans. Och då har vi ingen grön omställning i Sverige.

Ekonomins ekonomiska råd kräver i en aktuell rapport ökad elkraftförsörjning, kompetensförsörjning och ett förbättrat investeringsklimat. En slutsats är också att det krävs en ökad mängd kärnkraft.

Samtidigt pekar Energiforsks vd Markus Wråke på att vindkraften, som industrin i Västsverige har pekat på som nödvändig, har svårt att få tillstånd.

– 75 procent av alla de som sökt har fått nej av kommunerna.

Så hur ser regeringen och den politiska sfären på de nödvändiga satsningarna?

EU-länder agerar för sig och inte gemensamt

I ett anförande på Industridagen framhåller Ulf Kristersson (M) att omställningen och satsningarna sker i ett läge när omvärlden är osäker.

– I ett svårt säkerhetspolitiskt läge ska man få enighet mellan Europas länder, där konkurrenskraftsfrågorna nu är på allas läppar. Men vi är inte överens om vad som skapar konkurrenskraft. Om det är frihandel eller om det är subventioner.

En färsk rapport från Europeiska centralbankens tidigare chef, Mario Draghi, pekar på att det krävs cirka 800 miljarder om året, drygt 9 000 miljarder kronor, för att öka Europas konkurrenskraft genom att satsa på nya innovationer inom bland annat grön teknik.

Ulf Kristersson framhåller dock att förslag om massiva gemensamma investeringar inom EU för industrins omställning nog inte är huvudfrågan.

– Jag är lite rädd för att man alltid pratar om satsningar. Det antyder att man alltid tar fram plånboken och hittar pengar. Det kommer absolut att krävas investeringar.

– Men det stora problemet är inte investeringar. Det stora problemet är fragmentiserade marknader, vi har 27 olika regelverk i EU. Många företag jag träffar, tycker att både USA och inte minst i Kina, har komplexiteter på sitt sätt. Men det är trots allt enklare med en riktigt stor marknad och en reglering än väldigt många olika.

Just det ökade nationalistiska perspektivet på energifrågor är något som vd:n för Energiforsk, Magnus Wråke, också ser som ett stort bekymmer för EU i det här läget.

– Det är ett skifte i att försöka avreglera det som går, även inom industriområdet, med en globalisering till ökad fragmentering, nationalism, kanske rentav protektionism.

– Det här skiftet har gått oerhört fort. För mig som jobbar i energibranschen har den nordiska modellen med samarbete framhållits som en förebild och visionen om ett integrerat Europa. Den var helt rådande för 5-7 år sedan och nu har det svängt.

LÄS MER:Hotet mot Volvo Cars: Tullarna kommer att kosta miljarder

LÄS MER:Hotet mot Volvo Cars: Elbristen kan grusa bolagets planer

LÄS MER:Kristersson: Staten kommer inte att gå in med ägande i Northvolt

LÄS MER:Northvolts resa från framtidshopp till kris

LÄS MER:Storägaren: Kommer fortsätta stötta Northvolt

TEXT

Valdemar Lönnroth

valdemar.lonnroth@gp.se