Som GP konstaterat rasade börsen kraftigt under fredagen och veckan avslutade tydligt i moll. Det breda indexet på Stockholmsbörsen hade en nedgång med över 3 procent på fredagen, efter en torsdag där det också varit en tydlig nedgång.
Och en orsak till den börsraset var amerikansk statistik som visade att 114 000 nya jobb hade skapats i USA under juli – vilket var mycket lägre än väntat.
Men dylik dyster statistik har under de senaste två åren ofta inneburit att marknaden och börsen har stigit. När inflationen rusade och det samtidigt kom statistik som visade många nya jobb och låg arbetslöshet har marknaden oroat sig för att högre löner skulle driva på inflationen ytterligare, när företag också höjde priserna på varor mer på grund av ett högre löneläge. Och då tvingades centralbankerna att höja räntan för att få bukt med inflationen.
Då rasade börsen på dessa positiva arbetsmarknadssiffror. Men nu rasar alltså börsen på en motsatt utveckling.
Motsägelsefull signaler
Trots att chanserna nu ökar att den viktiga amerikanska centralbanken, Fed, ska infria förväntningarna och sänka räntan i september och stimulera ekonomin efter de svaga jobbsiffrorna, reagerar marknaden alltså negativt. Enkelt uttryckt: Det som för lekmän och ekonomin i stort är ett negativt besked om färre jobb och högre arbetslöshet är denna gång även ett negativt besked för finansmarknaden.
Och orsaken till detta är att börserna i såväl USA som Sverige är oroliga för att den amerikanska centralbanken är för senfärdig – att sänkningen av räntan borde gjorts tidigare för att stimulera den amerikanska ekonomin och därmed världsekonomin.
Tumregel som inte alltid gäller
För när det gäller arbetsmarknaden finns det en faktor som ekonomer håller koll på: Den tidigare amerikanska centralbanks-ekonomen Claudia Sahm upptäckte att om arbetslösheten stiger med en halv procent-enhet de senaste tre månaderna från den närmaste lägstanivån, så visar historiska data att en lågkonjunktur – recession – är att vänta.
Medan ekonomer har varnat för en tydlig ekonomisk nedgång alltsedan 2022, så blir marknaden orolig nu att siffrorna visar på en kraftigare avkylning av ekonomin än man trott och hoppats ska bli fallet. Tvärtom har många räknat med en uppgång i ekonomin igen under nästa år. Därav oron på börsen.
Nationalekonomen och Nobelpristagaren Paul Krugman argumenterar dock i en krönika i New York Times för att marknaden kan missuppfatta situationen. Även om arbetsmarknadsstatistiken triggar den så kallade Sahm-regeln, så pekar han på att den ökande invandringen till USA just nu har skapat en situation där det är fler som nyligen kommit in på arbetsmarknaden, vilket spär på arbetslöshetssiffrorna.
Det är inte ett tecken på ekonomin i stort dyker utan bara på att USA fått en snabb ökning i antalet personer på arbetsmarknaden, argumenterar han. Sahm-regeln är inte alltid en hundraprocentig indikator för hur ekonomin ska utvecklas, menar Krugman.
LÄS MER:Stockholmsbörsen faller med över tre procent
LÄS MER:Hotet mot Volvo Cars: Tullarna kommer att kosta miljarder
LÄS MER:Därför går it-jätten med miljardförlust
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson och Alexander Piauger förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
