2009 tjänade genomsnittsläraren 26 128 kronor i månaden. Tio år senare hade lönen ökat till 35 952 kronor. Ökningen med 38 procent är markant större än för kommunanställda generellt: under samma period ökade kommunanställdas medellön med 30 procent enligt statistik från SCB. Cecilia Warnholtz och Jonas Fried, högstadielärare i Göteborg och styrelsemedlemmar i Lärarnas riksförbund Göteborg, har följt utvecklingen noga.
– Jag skulle säga att löneutvecklingen började ta fart 2010 när vi i Lärarnas riksförbund drev igenom frågan om lärarlegitimation. Det var en debatt som satte fokus på lärarnas kompetens och löner, säger Cecilia Warnholtz.
LÄS MER:Tittit, 55, bytte jobb mitt i livet – nu lever hon sin dröm
LÄS MER:Ostron – gratis supermat som ingen får plocka
Tvingades betala på grund av brist
2011 infördes kravet på lärarlegitimation för att bli fast anställd på svenska skolor. Kravet påverkade lönebildningen: eftersom det var brist på lärare tvingades skolorna betala mer för att kunna anställa de som var legitimerade.
– 2012 ser man att lärarlönerna i Göteborgs stad ökade med 4,5 procent. Numera höjs de 2 procent per år, säger Jonas Fried.
Samma år, 2012, genomfördes förstelärarreformen.
– Jag arbetade i Majorna-Linné då. Av kanske hundra lärare var det sju som blev förstelärare och fick ett lönepåslag med 5 000 kronor. Sedan utökades satsningen så att var femte lärare skulle bli förstelärare. Det ökade förstås snittlönen, säger Jonas Fried.
Vissa får mer av kakan
Fyra år senare, 2016, kom den statliga satsningen Lärarlönelyftet. Den pågår fortfarande och ska ge särskilt duktiga lärare en löneökning, göra yrket mer attraktivt och bidra till att höja utvecklingskvaliteten. Fram till i år har 66 000 lärare fått ta del av lärarlönelyftet, vilket innebär över hälften av landets legitimerade lärare. När Statskontoret utvärderade satsningen tidigare i år blev slutsatsen att lärarlönelyftet har bidragit till att höja lärarlönerna generellt, även för dem som inte har fått ta del av statsbidragen personligen. Statskontorets analys är att statsbidraget i vissa fall verkar ha ersatt den vanliga lönerevisionen, så att lärarna som tagit del av statsbidraget har halkat efter den vanliga löneutvecklingen.
– Det är bra att lönerna har ökat generellt, men pengarna har inte fördelats jämlikt, säger Jonas Fried.
Han utvecklar:
– Det finns många lärare här i staden som varken är förstelärare eller fått Lönelyftet och som tjänar mer än de som fått det. Satsningarna på lönerna har gynnat hela kollektivet. Men det är inte helt säkert att det lönar sig att ha stor kompetens och lång erfarenhet. Löneutvecklingen är sämst för de äldre lärarna.
Elevresultaten har inte följt lönerna
Att löneökningen inte har gett bättre elevresultat, vilket också är Statskontorets slutsats, tycker varken han eller Cecilia Warnholtz är särskilt konstigt.
– Under samma tioårsperiod har lärarna fått mer och mer att göra. Klasserna blir större, det blir mer administration och vår erfarenhet är också att det andra stödet kring eleverna – som elevassistenter – krymper, säger Cecilia Warnholtz.
– Lärare är generellt lojala och trogna sina arbetsgivare, men i samband med lärarlönelyftet 2016 var det många som sa upp sig och sökte nytt jobb eftersom de inte fick några pengar. All forskning visar hur viktigt det är för eleverna att ha en och samma lärare i de olika stadierna och nu blev det inte alltid så. Det påverkar naturligtvis lärandet, säger Jonas Fried.
Det låter som att ni är glada över löneökningen, men ändå inte?
– Det är förstås jättebra att lönerna har ökat, men jag tycker det har skett på lite fel sätt. Framför allt när det gäller Lärarlönelyftet tycker jag att man borde ha satsat på de erfarna lärarna med många år i yrket. Då hade pengarna naturligt gått över till nästa grupp lärare när de erfarna gick i pension, det hade blivit logiskt och något för yngre lärare att se fram emot, tycker Jonas Fried.
Inte den enda faktorn
2020 ökade antalet antagna på lärarutbildningen, för både grund- ämnes- och yrkeslärare. Men Cecilia Warnholtz tror inte att löneökningen är en bidragande faktor.
– Nej, det tror jag inte. Det är inte för lönen man blir lärare, säger Cecilia Warnholtz.
Så lönen är inte allt?
– Nej, det tycker väl ingen? Men lönen kan betyda mycket. Man ska också komma ihåg att de senaste tio årens löneökning kompenserar för de tio föregående åren, när lönerna i princip stod still. Vi är fortfarande inte ikapp och ligger fortfarande för lågt sett till vår utbildningsnivå, säger Cecilia Warnholtz.
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
