Att fossila bränslen, olja, kol, och gas, är skadliga mot vår planet är de flesta överens om. Men framförallt oljan är så integrerad i vårt dagliga liv att vi inte ens ser den, eller kan tänka oss ett liv utan den. Det är lätt att föreställa sig att oljan kommer från mellanöstern, USA och Ryssland, men den största andelen av oljan som används i Sverige kommer från vårt närområde, Nordsjön.
Oljeutvinningen i Nordsjön är omdebatterad i flera länder. Danmark har valt att fasa ut sin oljeutvinning för att nå klimatmålen och göra rätt för sig. England utökar sin utvinning. Norge har försökt att utöka sin utvinning, men efter att miljöorganisationerna Natur og ungdom och Greenpeace har stämt norska staten har man fått avbryta tre stora nyetableringar (Breidablikk, Tyrving och Yggdrasil) då norsk domstol ansåg att ny utvinning inte var förenligt med klimatmålen. Våra grannländer tjänar pengar på oljeutvinning och Sverige får också en del av kakan genom att vara en stor distributör och förädlare av olja till drivmedel. Framförallt Göteborg, Sveriges fossila huvudstad, har därmed ett stort ansvar i det klimatbrott som pågår i Nordsjön.
Aktioner i innerstaden
Den 16 mars kommer flera miljö- och klimatorganisationer i länderna runt Nordsjön att hålla fredliga aktioner, North sea fossil free, för att påvisa det ohållbara med utvinning av olja, med fokus på Nordsjöoljan. I Sverige kommer vi att fokusera på Göteborg, främst oljehamnen, men även genom aktioner i innerstaden.
Det kommunala bolaget Göteborgs hamn, är en viktig inkomstkälla för Göteborgs kommun. Genom hamnen passerar varje år 22 miljoner ton råolja, mestadels från Nordsjön. En del av oljan skeppas vidare, men en stor mängd förädlas till drivmedelsprodukter av olika slag, bland annat av Preem och St1, innan det transporteras iväg för förbrukning. Göteborgs stads oljeflöde bidrar därmed till att människor kommer att dö till följd av klimatförändringarna som den förbrända oljan innebär. Folk kommer att svälta, drunkna, frysa, få värmeslag eller utsättas för pandemier som en direkt följd av att Göteborgs stad langar olja.
Att Göteborg kallar sig för en hållbar stad och använder det i sin marknadsföring är lika märkligt som att en vd för ett oljebolag får stå som värd för en klimatkonferens. Kommunen har höga klimatmål, men ingen hållbar plan för hur de ska nås. Istället håller man de största bovarna, raffinaderierna, om ryggen och gör deras produktion än mer lönsam genom att köpa deras spillvärme. Om Göteborgs kommun verkligen vill nå klimatmålen som de stoltserar med, borde man omedelbart ta fram en plan för att avveckla oljehamnen. De två raffinaderierna på Hisingen, Preem och St1, står tillsammans för runt hälften av Göteborgs territoriella utsläpp, och stadens Klimatråd konstaterade nyligen i sin första rapport att deras nuvarande verksamhet är oförenlig med kommunens klimatmål.
Om man vill klara Göteborgsvarvet under två timmar kan man inte gå till Avenyn och sen spurta resten, men precis så försöker de ansvariga att nå klimatmålen med dagens politik
Oljan är inte bara ett hot mot framtiden, den är ett ständigt hot här och nu. Utöver klimatpåverkan finns det stora risker för utsläpp som förstör vår vackra kust.
Att det är de rikaste i världen som har klart högst klimatavtryck är numera välkänt. De rika tjänar på oljan, exempelvis Stena, några redare på Donsö och globala bolag som redan har för mycket pengar. Klimatfrågan kommer att öka klyftan mellan rika och oss vanliga medborgare, det kommer att bli allt tydligare i takt med att klimatkrisen eskalerar. Att sänka priset på drivmedel är att göra de minst bemedlade en björntjänst. De utsläpp som sker med billiga drivmedel i dag kommer att behöva kompenseras för om ett par år. Om man vill klara Göteborgsvarvet under två timmar kan man inte gå till Avenyn och sen spurta resten, men precis så försöker de ansvariga att nå klimatmålen med dagens politik.
Vi vet att Göteborgs politiker och cheferna i oljehamnen mycket väl känner till sambandet mellan olja och global uppvärmning. Vid avgörande, historiska ögonblick är många människor passiva och i efterhand frågar vi oss ofta hur de kunde låta bli att agera. Vi har valt att vara aktiva i denna tid när det bara är sex år kvar innan världens koldioxidbudget är förbrukad om vi ska hålla oss under 1,5 graders uppvärmning. Vi strävar efter en snabb, men rättvis omställning. Därför tar vi ledigt för att blockera oljehamnen och använder våra sparpengar till att betala de böter som följer i kölvattnet av att vara en aktiv, fredlig medborgare inom demokratins ramar. På vilken sida av historien vill du vara? Vill du vara en av de som tittade bort, eller en de som kämpade för en beboelig och rättvis planet?
Fredrik Ängdervik, elektroingenjör och aktiv inom Extinction rebellion Göteborg
Annelie Ängdervik, grundskolelärare och aktiv inom Extinction rebellion Göteborg