Näringslivet i Västra Götaland upplever enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos den största arbetskraftbristen någonsin. Närmare fyra av tio företag uppger att de inte lyckats rekrytera och som en konsekvens tvingas ett av fyra företag tacka nej till order.
Samtidigt finns det omfattande kompetens i arbetskraften i Västra Götaland som inte synliggörs för arbetsgivare. Det rör sig om sådan kompetens som utvecklats i arbetslivet men som inte kan intygas genom formella utlåtanden som examen eller certifikat.
Det här innebär att matchningen i Västra Götalands län är sämre, och tillväxten lägre, än den skulle kunna vara om kompetensen synliggjordes och bekräftades.
En ny underökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen visar att hela 84 procent av de privatanställda tjänstemännen i Västra Götaland bedömer sig ha en högre kompetens än de kan styrka. Av dessa uppger drygt var femte att de vid ett eller flera tillfällen har avstått från att söka ett nytt jobb som de bedömer motsvarar deras kompetens.
Det här innebär att matchningen i Västra Götalands län är sämre, och tillväxten lägre, än den skulle kunna vara om kompetensen synliggjordes och bekräftades.
Validera kompetens
En del av lösningen finns hos regionens universitet och högskolor. De är sedan länge skyldiga att validera och tillgodoräkna reell kompetens, alltså även sådan kompetens som utvecklats i arbetslivet. Men de har hittills inte fått rimliga förutsättningar av staten för att kunna utföra uppdraget.
Därför har den nationella Valideringsdelegationen där Unionen ingår nu i en offentlig utredning lagt en rad konkreta förslag för att komma tillrätta med de strukturfel som under lång tid hindrat validering i högskolan från att fungera bättre.
Samtliga universitet och högskolor i länet har indirekt eller direkt ställt sig bakom förslaget från Valideringsdelegationen om att det ska bli möjligt att tillgodoräkna reell kompetens inom högskolans uppdragsutbildning.
Ett av de viktigaste förslagen är att det ska bli möjligt att validera och tillgodoräkna reell kompetens inom de utbildningar som arbetsgivare köper åt sina medarbetare eller en omställningsorganisation åt uppsagda. För att det ska vara möjligt krävs att nästa regering förändrar regelverket.
Med möjlighet till tillgodoräknande kan deltagarnas befintliga kompetens synliggöras och växlas in i högskolepoäng. Utbildningen kan också kortas ned genom att den skräddarsys för att fylla de luckor som identifierats hos varje individ. Därmed blir utbildningen mer tids- och kostnadseffektiv, vilket ökar nyttan med att investera i utbildningen för både arbetsgivare och arbetstagare.
Ologisk hantering
Regeringen använder i dag validering genom särskilda undantag för att lösa kompetensförsörjningen i offentlig sektor, som i det statliga Lärarlyftet och i befattningsutbildningen av rektorer. Samtidigt har den konsekvent vägrat att införa samma möjligheter inom utbildningar och yrkesområden som är avgörande för kompetensförsörjning och omställning inom näringslivet. Det är anmärkningsvärt.
Exempelvis hindrades ett projekt där Trygghetsrådet skulle köpa validering och kompletterande utbildning till friställda efter Ericssons omfattande nedskärningar hösten 2016. Trots att en grupp lärosäten, däribland Chalmers och Högskolan i Borås, var beredda att i samarbete med Ericsson validera och utbilda friställda.
Och när Högskolan Väst anordnade utbildningar för tidigare Saab-anställda efter konkursen 2011 med finansiering av EU:s Globaliseringsfond minskade effektiviteten och nyttan av utbildningsinsatserna då det inte var möjligt att tillgodoräkna deltagarnas reella kompetens.
Tydlig signal
Signalen från remissinstanserna till den regering som nu tar vid är mycket tydlig. Samtliga universitet och högskolor i länet har indirekt eller direkt ställt sig bakom förslaget från Valideringsdelegationen om att det ska bli möjligt att tillgodoräkna reell kompetens inom högskolans uppdragsutbildning.
Rektorn för Göteborgs universitet framhåller att det skapar möjligheter till förkortade studier och menar att det är till gagn för både individer, arbetsgivare och samhället i stort. Likaså vill Västra Götalandsregionen se förslaget genomfört och lyfter att det ger möjlighet till större flexibilitet i samband med uppdragsutbildning.
Med kompetensbrister på rekordnivåer och en accelererande digitalisering behöver allt fler företag i Västra Götaland tillgång till effektiva metoder för att synliggöra och komplettera medarbetarnas kompetens via högskolans uppdragsutbildningar. Att då som regering inte ge universitet och högskolor tillåtelse att möta behoven är en direkt oansvarig näringspolitik.
Martin Linder
ordförande Unionen