Att plast är ett problem i natur och hav är både allmänt känt och omdiskuterat. Inte minst i Sverige sedan skatt på plastpåsar och förbud av vissa engångsartiklar i plast infördes för ett par år sedan. Nu tas plastpåseskatten bort och risken är stor att användningen av plastpåsar ökar igen. För att behålla konsumenternas nya beteende krävs att dagligvaruhandeln tar ansvar.
Sverige har, liksom alla andra EU-länder, ett mål om att minska förbrukningen av plastpåsar. Från 90 påsar per person och år 2019 till 40 per person 2025. Anledningen till att målet finns är att plastpåsar är ett vanligt och skadligt skräp i natur och hav.
Anledningen till att målet finns är att plastpåsar är ett vanligt och skadligt skräp i natur och hav.
Innan plastpåseskatten fanns ett frivilligt system där handlare uppmanades att själva försöka påverka sina kunder att välja bort plastpåsen. Trots de frivilliga åtgärderna minskade inte förbrukningen i den takt som krävdes och för att få fart på beteendeförändringen och säkra att Sverige skulle nå målet införde då politiken en plastpåseskatt 1 maj 2020. Redan året därpå hade förbrukningen minskat till 14 plastpåsar per person och år. Alltså långt under det mål EU och Sverige satt upp. Sett ur den synvinkeln var plastpåseskatten en mycket framgångsrik åtgärd.
Sedan dess har det förts en högljudd kampanj för att ta bort skatten, vilket nu blir verklighet den första november i år.
Måste minimera riskerna
Håll Sverige Rent förespråkar inte en åtgärdsmetod före en annan. Däremot är vi angelägna om att den minskning som har skett och gör att Sverige klarar målet med bred marginal inte försvinner, och att vi återgår till en ohållbar konsumtion av plastpåsar igen.
Anledningen till att det är viktigt för Håll Sverige Rent är också anledningen till att målet sattes upp från första början. Plast i naturen är skadligt för både djur, natur och människa. Plast som hamnar i natur och hav bryts ner till mindre och mindre bitar, mikroplast eller nanoplast, som riskerar att påverka både ekosystem och enskilda individer. Forskare har hittat mikroplast i blodomloppet, bröstmjölk, testiklar och i hjärnan hos både människor och djur.
Forskare tror att det kan finnas så mycket som 199 miljoner ton plast i våra hav – och det bara fylls på. Världens djupast belägna plastpåse har hittats på botten av Marianergraven i Stilla havet, på nästan 11 000 meters djup.
Håll Sverige Rent är såklart positiva till att användningen av plastpåsar i Sverige går åt rätt håll, men med en minskad förbrukning på 176 miljoner plastpåsar varje år räcker det att 1 procent ”rymmer” så är tillskottet till vår natur 1,7 miljoner påsar. Håll Sverige Rent menar att det är helt nödvändigt att arbeta för att minimera riskerna.
Forskare tror att det kan finnas så mycket som 199 miljoner ton plast i våra hav – och det bara fylls på. Världens djupast belägna plastpåse har hittats på botten av Marianergraven i Stilla havet, på nästan 11 000 meters djup. Det finns gott om skräpiga plastpåsar även i Sverige. Under den nationella skräpmätning som Håll Sverige Rent genomförde 2020 hittades femtiotusen plastpåsar – på en enda vecka.
För att vi inte ska förlora de vinster som kom med platspåseskatten behöver dagligvaruhandeln nu ta sitt ansvar.
Håll Sverige Rent föreslår fem åtgärder som dagligvaruhandeln och försäljare av plastpåsar ska beakta:
- Övervaka försäljningen: Säkerställ att plastpåseanvändningen inte ökar kraftigt genom att noggrant övervaka försäljningsstatistik.
- Justera priser: Om försäljningen ökar, överväg att reglera priset eftersom det fungerar som incitament för konsumenter att köpa färre påsar.
- Investera överskottet: Plastpåsar måste sluta agera kassako. Investera i stället överskottet i kraftfulla åtgärder mot nedskräpning genom informations- och utbildningsinsatser.
- Alternativa åtgärder: Om prisreglering inte räcker, överväg att helt sluta sälja plastpåsar eller inför andra begränsande åtgärder.
- Informera konsumenterna: Fortsätt sprida information om plastens negativa miljöpåverkan och uppmuntra konsumenter till att avstå plastpåse. En av de mest kraftfulla insatserna är när kunden får frågan ”behöver du verkligen en påse?”.
Flera aktörer har redan börjat. Systembolaget har fasat ut plastpåsar helt och Kappahl skänker överskottet från plastpåseförsäljningen till arbete mot nedskräpning samt använder priset som reglage för att säkerställa att konsumtionen av plastpåsar inte ökar.
Precis som nya konsumentbeteenden snabbt kan formas, kan de lika snabbt försvinna. När skatten tas bort blir det upp till försäljare och konsumenter att tillsammans stoppa läckaget och i stället upprätthålla de positiva förändringar vi sett kring plastpåseanvändningen de senaste åren. Det är möjligt att minska användandet av plastpåsar – vi har gjort det förut och kan göra det igen.
Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent