Valrörelsen verkar till del komma att handla om vidlyftiga löften till pensionärer. Regeringsförhandlingarna gick i lås först efter Vänsterpartiets krav på ett tillägg till garantipensionen, ett löfte som sedan dominerade regeringens vårbudget och som högeroppositionen också valt att matcha med en motsvarande reform. Höjda pensioner och bidrag varvas med lägre skatt just för pensionärer. Samtidigt drivs en högljudd opposition från svensk vänster om att höja skatten på sparande. Investeringssparkonton (ISK) står i centrum för striden när bland annat Socialdemokraterna letar skatter att höja.
ISK infördes 2012, delvis som ersättning till krångligare versioner av privata pensionskonton. Tanken var att göra aktie- och fondsparande enklare med en löpande beskattning av kapital i stället för att beskatta vinst vid försäljning. Spararen slipper krångliga deklarationer och staten garanterar sina skatteintäkter oavsett om börsen går upp eller ner.
Bygga upp ett eget sparande
ISK blev snabbt en populär reform och har gett miljoner svenskar möjligheten att bygga upp ett eget sparande. Fördelen med det är många. Att ha pengarna själv, i stället för att exempelvis ha dem upplåsta i privata pensionsförsäkringar eller genom statliga pensioner, möjliggör att investera sparpengar när de behövs. Om reformen får leva vidare kommer fler att ha råd med ett eget boende när livet förändras, något som möjliggör lägre levnadsomkostnader.
Kritiken mot ISK har dock vuxit på sistone, men den är missriktad. En snabb värdeökning på aktier, på grund av att regeringar och riksbanker har eldat på börsen med billiga pengar genom stödåtgärder, ger en felaktig bild. Under 2021 ökade värdet på Stockholmsbörsens storbolagsindex med 29 procent, något som får skatten på ISK att verka låg.
Det handlar också om att skapa legitimitet för systemet och uppmuntra till slit och flit. Med andra ord arbete och sparande.
Men för det första är stigande börskurser bara pengar på pappret för den som inte har sålt sina aktier. Den som sparat för en framtida pension ska skatta fullt ut på sin ISK oavsett. Men en viktigare poäng att göra är att aktieägaren också ska stå risken när börsen går ner. Hitintills är samma index ned 17 procent i år och räntan stiger. Ändå ska ISK-ägaren betala skatt fullt ut på sitt kapital, något som kommer att svida för många när man samtidigt ser värdet minska – inte öka.
Med ISK står nämligen spararen för hela risken, medan staten alltid tar in skatten. Det är priset man får betala för enkelheten i sparformen. Att begränsa möjligheten att spara i ISK genom höjda skatter och andra begränsningar vore en dålig idé, särskilt i ett läge när sparformen inte kommer att upplevas som lika attraktiv.
Fler behöver spara mer
Riksdagen borde i stället göra det enklare och lönsammare att spara genom ISK så att fler får chansen att bygga en hälsosam buffert och slipper låsas in i bidragssystem eller krångliga pensionsfonder. Fler behöver helt enkelt spara mer.
Ett eget sparande möjliggör bättre livsval, skapar skyddsvallar för framtiden och ser till att svenska företag får engagerade ägare. Det är bra. Skattesystemet går nämligen inte att reducera till en räkneövning. Det handlar också om att skapa legitimitet för systemet och uppmuntra till slit och flit. Med andra ord arbete och sparande. Det vore förnuftigt och det är en linje som det borde finnas stöd för i riksdagen.
ISK är en populär sparreform, men kan reformeras för att locka fler. Därför föreslår vi:
1. Sänkt skatt på ISK. Då kan fler våga ta risken det innebär att spara i aktier och fonder. Ett stärkt sparande och spritt ägande skulle gynna Sverige som samhälle.
2. Slopa golvet på ISK-skatten. Passa på att backa den illa genomtänkta förändringen med ett golv på ISK-skatten när vi nu lämnar den extrema lågräntemiljön. Ett alternativ till de två just nämnda förslagen vore att bestämma sig för en fast skattesats som inte fluktuerar med ränteläget.
3. Gör de första 300 000 kronorna på ISK skattefria. Då kan fler bygga upp en hälsosam grund i sitt sparande.
Politiken kommer i dag ständigt med nödlösningar. Stödpaketen avlöser varande när bränsle-, el- och matpriser stiger. Det vore klokare att bygga långsiktiga skyddsvallar, som dessutom gör människor mindre beroende av politiker. Pengar i den egna plånboken är också välfärd.
Christian Ekström, vd Skattebetalarna
Erik Bengtzboe, chefekonom Skattebetalarna
LÄS MER:ISK-konto är rena guldgruvan för Bitcoin-spekulanter
LÄS MER:Så mycket pengar behöver du spara – för att köpa en bostad i din stadsdel i Göteborg
LÄS MER:Så rik har din åldersgrupp blivit på att spara i fonder