Replik
Underfinansierad skola, 4/11.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand lyfter förtjänstfullt hur kommunernas tuffa ekonomiska läge slår mot skolan. Sveriges kommuner är under ett allt högre tryck till följd av den demografiska utvecklingen med fler barn och fler gamla, samt att kommunerna nu i stor utsträckning får bära kostnaderna för en misslyckad integration. Ekonomistyrningsverket prognostiserar att överskotten i staten kommer att öka de kommande åren, samtidigt som underskotten växer i kommunsektorn.
Vill öka statsbidragen
Detta har Moderaterna tagit fasta på. För att säkerställa en trygg välfärd i kommuner och regioner föreslår vi kraftfulla ökningar av de generella statsbidragen med 14 miljarder kronor. När konjunkturen vänder behövs ett ekonomiskt ansvarstagande som skyddar skolan från nedskärningar.
När konjunkturen vänder behövs ett ekonomiskt ansvarstagande som skyddar skolan från nedskärningar
Skeva prioriteringar
Regeringens budget speglar inget av detta. Inför valet lovade Socialdemokraterna att ”göra miljardinvesteringar för en mer jämlik skola”. Det löftet har inte infriats. I årets budget tillförs skolan ynka 100 miljoner kronor, vilket utslaget på landets 290 kommuner är långt ifrån tillräckligt. I stället lägger regeringen pengar på friår och vill införa en familjevecka. Samtidigt är regeringens statsbidrag för likvärdig skola felaktigt konstruerat och kan inte betalas ut.
I årets budget tillförs skolan ynka 100 miljoner kronor, vilket utslaget på landets 290 kommuner är långt ifrån tillräckligt
Lärarbristen är förödande. Var fjärde elev går ut grundskolan utan fullständiga betyg. Många skolor präglas av en otrygg miljö, och nyanlända elever och elever från studieovana hem får inte det stöd de skulle behöva. Att regeringen blundar för detta är anmärkningsvärt.
Kristina Axén Olin (M), utbildningspolitisk talesperson