Var femte gymnasieelev tar inte examen inom de tre år som är ordinarie studiegång. Det visar den senaste statistiken från Skolverket.
Det här borde få hela samhället – inte minst våra politiker – att gå i taket, men den höga andelen elever som går ut gymnasiet med ofullständiga betyg leder märkligt nog inte till den kraftfulla reaktion som vore befogad. Trots att det varje år handlar om försämrade livschanser för tusentals unga människor.
Skulle behövas elefantkliv
Det är inget annat än en skandal, men i stället för att fokusera på problemet riktas uppmärksamheten ofta på att situationen inte är fullt så dålig nu som den var för några år sedan. Andelen som inte klarar gymnasiet har minskat med någon procentenhet per år under några år. Det är myrsteg när det skulle behövas elefantkliv. Faktum är att under de senaste sju åren har minst en femtedel av gymnasieeleverna missat examen vartenda år.
Ska det få fortsätta så? Eller är det dags att inse att kvaliteten i undervisningen måste säkras? I så fall krävs ett nationellt grepp där staten tar ett större ansvar för vårt skolväsende med fokus på att värna och stötta lärarnas kärnuppdrag.
Vi har nioårig skolplikt i Sverige, men i praktiken krävs ofta en gymnasieexamen för att etablera sig som en vuxen självständig individ – den utgör själva körkortet in på arbetsmarknaden eller till fortsatta studier. Frågan måste ställas om vårt samhälle satsar tillräckligt mycket för att se till att våra ungdomar ges det välbehövliga körkortet? Svaret är ett rungande nej.
Målen måste höjas
Det borde vara självklart att dagens siffra – mindre än 80 procent klarar sin examen på utsatt tid – är alldeles för låg. Målet borde ligga tätt intill 100 procent. Sveriges gymnasielärare sliter hårt för att även de elever som har det lite svårare med inlärningen ska kunna klara kunskapsmålen, men själva systemet brister. Lärarna ges inte förutsättningarna. Hur kan detta få fortgå?
Ett modernt samhälle förutsätter en god utbildning, men i dag kännetecknas gymnasieskolan och många andra delar skolväsendet av att lärarna inte får ägna tillräcklig tid åt sitt kärnuppdrag, det vill säga en kvalitativ undervisning. Bristerna går att rätta till, men det fordrar att beslutsfattarna inte drar sig för de stora åtgärder som behövs.
Staten måste ta ha huvudansvaret för skolan. Precis som så många andra delar av skolväsendet, kännetecknas gymnasieskolan av bristande resurser. Alltför många stora ekonomiska åtaganden trängs i de kommunala budgetarna. De senaste årens nedskärningar, ökande arbetsbörda och lärarbrist visar att kommunerna inte klarar sitt huvudansvar för skolan. Staten måste ta över och styra resurserna dit de bäst behövs.
Tid en nyckelfaktor
En avgörande faktor för att få fler elever att klara gymnasiet handlar om lärares tid. Undervisningstiden, planeringstiden och undervisningsgruppernas storlek behöver regleras. I dag är bara lärares totala arbetstid reglerad, det finns ingen maxgräns för undervisningstiden eller för antalet elever som en lärare undervisar. Det saknas också en minimigräns för hur mycket planeringstid som en lärare garanteras för att förbereda sina lektioner. I praktiken tenderar planeringstiden ständigt att pressas tillbaka.
Frigör tid för eleverna genom att minska lärares dokumentationsbörda. Lärares påtvingade dokumentation har ökat lavinartat och stjäl värdefull tid från förberedelse av lektionerna och från interaktion med eleverna. Kärnuppdraget måste sättas i centrum och dokumentationsarbetet styras av lärarnas egna bedömningar – inte med pekpinnar från politiker och skolbyråkrater.
Stärk lärares självständighet i yrkesutövningen. Möten, obligatoriska undervisningsmoment och toppstyrda projekt tar i dag häpnadsväckande mycket tid från gymnasielärares möjlighet till ämnesförkovran, lektionsplanering och uppföljning av elevernas lärande.
Alla elever förtjänar att få en rimlig chans att med stolthet stå på skolgården med en studentmössa på huvudet.
Sveriges gymnasielärare måste få verktygen för att göra skillnad för varenda elev. Då kan trenden vändas så att de allra flesta elever klarar att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg. Alla elever förtjänar att få en rimlig chans att med stolthet stå på skolgården med en studentmössa på huvudet.
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet