Jag jobbar som högstadielärare i nordöstra Göteborg, i ett av de områden som stadens politiker missgynnat och skapat dåliga förutsättningar för barn att växa upp i. Dagligen arbetar jag med tonåringar och ser deras kamp för att klara skolan, ibland parera dåliga förhållanden hemma och den sociala pressen från kompisar. Att passa in som kille eller tjej i ofta snäva könsnormer är svårt för tonåringar, och det blir inte lättare i missgynnade områden.
Många fixar inte detta. Att må dåligt i skolan kan göra att man misslyckas med studierna. Det är killar som mår dåligt och inte fixar gymnasiebehörighet som har en kraftigt ökad risk att rekryteras till gäng. Många tjejer lever med både prestationspress och orimliga krav från omgivningen på hur de ska bete sig eller se ut.
Elevhälsan är vår första försvarslinje. Det är där eleverna som mår dåligt får stöd och hjälp, det är där som förtroendet finns. Men högerstyret i Göteborg har konsekvent underfinansierat skolan 2018-2022, och personalen hinner inte med alla barnen.
Hårdare tag och straffskolor
Nyligen kom siffrorna för avgångsklasserna 2022. För tredje året i rad så ökar antalet elever som går ut årskurs 9 utan behörighet till gymnasiet. Den här sommaren så är det 859 barn som slungas ut i en osäker framtid, där många aldrig någonsin kommer gå på gymnasiet.
Skolrådet Axel Darvik (L) har totalt misslyckats med skolan i Göteborg, vilket inte är underligt då hans gärning handlar om att skära i tilldelningen av pengar till skolor. Poliser och andra som arbetar med ungdomar som hamnat i kriminella kretsar talar ofta om hur viktig skolan är. Darvik talar i stället om hårdare tag och straffskolor. Med nedskärningar och distraherande utspel i stället för satsningar på skolan, och särskilt elevhälsan, lägger Darvik grunden för ett otryggare Göteborg med fler våldsverkande män framöver.
Anpassad skolgång för elever med diagnoser
En studie från IFS visade att hela 45 procent av de involverade i organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism har blivit diagnostiserade med psykisk ohälsa tidigare. Hade elevhälsan haft resurser att ta hand om dessa pojkar tidigare, hade mycket lidande kunnat undvikas.
Skolor behöver också tillräckligt med resurser för att stödja och anpassa skolgången till elever med NPF-diagnoser som ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes. Många unga pojkar med NPF-diagnoser är särskilt utsatta för kränkningar i skolan och vissa kan också reagera utåtagerande. Att uppleva utanförskap i skolan skapar brist på hopp om den egna framtiden och kan leda till att man dras till toxiska miljöer, till exempel ett gäng.
Elevhälsan och sexualbrott
Bland unga flickor så är den psykiska ohälsan och besvären ännu större – men det vänds mer inåt. Statistik från SCB visar hur 47 procent av tjejer på gymnasiet känner sig stressade varje dag, (16 procent av killarna). Stressen kommer bland annat från prestationskrav, och leder till att 30 procent av tjejerna har huvudvärk eller magont flera dagar i veckan (11 procent för killar).
Därför går Feministiskt initiativ till val på att fördubbla antalet anställda inom elevhälsan i alla utsatta områden i Göteborg.
Att växa upp som ung tjej är farligt, speciellt när de formar sina första relationer med pojkar. I Brå:s mätning 2021 så uppger 27 procent av gymnasietjejer att de redan utsatts för sexualbrott, och 20 procent för allvarligt sexuellt våld. Elevhälsan har en central roll i arbetet kring sexuell hälsa och rättigheter.
Gällande det patriarkala hedersförtrycket visade Göteborgs stads stora kartläggning att skolan och elevhälsan var den instans som unga hade högst förtroende för och själva ville vända sig till.
Nedröstade förslag
Vi har under mandatperioden lagt flera förslag om att förbättra för eleverna i våra skolor. I vår rödgrönrosa budget så ger vi skolan en halv miljard mer än högerstyrets nedskärningsbudget.
Fi har lyckats köra över styret och infört försök med ”Mentorer i våldsprevention i skolor”, ett anti-macho arbete där eleverna lär sig agera mot kränkningar. Men när vi har föreslagit att skjuta till medel så att elevhälsan ska bli bättre på våldsupptäckt, och hitta offren för hedersförtryck har det röstats ned. Samma när vi har föreslagit att skjuta till ynka 5 miljoner för att förbättra elevhälsans arbete med våld i ungas relationer.
Göteborgs barn förtjänar bättre skola. Barns psykiska ohälsa och problem måste tas på allvar. Därför går vi till val på att fördubbla antalet anställda inom elevhälsan i alla missgynnade områden i Göteborg. Det kommer jag personligen att verka för om Fi kommer över 2-procentsspärren i kommunvalet och kan säkra ett maktskifte i Göteborg.
Teysir Subhi (Fi), partiledare och lärare
LÄS MER:De tar hand om barnen som glöms bort på sommarlovet