Vi menar att det är hög tid att bryta könsbarriärerna en gång för alla, och att låta frågor som är viktiga för både kvinnor och män prägla samhällsdebatten – kort sagt att sluta ge männen företräde för att de är män, skriver debattörerna.
Vi menar att det är hög tid att bryta könsbarriärerna en gång för alla, och att låta frågor som är viktiga för både kvinnor och män prägla samhällsdebatten – kort sagt att sluta ge männen företräde för att de är män, skriver debattörerna. Bild: Terje Pedersen

Männens frågor avgjorde valet

De frågor som manliga väljare tycker är viktigast var de som fick mest plats under valrörelsen. Det är en av slutsatserna i eftervalsanalyserna. Nu är det hög tid att bryta könsbarriärerna en gång för alla, skriver Monica Green och Anna Nyberg.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Män och kvinnor röstade också olika i högre grad än någonsin tidigare, enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det är stora skillnader i hur valet skulle sluta om kvinnorna skulle bestämma, enligt SVT:s vallokalsundersökning,VALU, som genomförts i 30 år i samband med val.

De flesta kvinnorna i undersökningen framhöll sjukvård och skola som sina viktigaste frågor, men valrörelsen handlade i stället till stor del om klassiskt manliga frågor som lag, ordning, energi och kärnkraft.

Inte kommit längre

Valrörelsen blev ett tydligt exempel på att det är frågor som män tycker är viktiga som styr samhällsdebatten, och det är en skrämmande insikt att vi inte kommit längre när det gäller jämställdhet och vem som får sätta agendan.

ANNONS

På 1950-talet fick kvinnor tillträde till polisyrket, samt kunde få bli präster. Vi kan också konstatera att kvinnor fortfarande är gravt underrepresenterade på höga poster. I svenskt näringsliv i dag är 83 procent av alla vd:ar män, 17 procent kvinnor.

Vi har intervjuat pionjärer som fotbollsikonen Pia Sundhage, ärkebiskop Antje Jackelén, och mediachefen Christina Jutterström, samt tidigare partiledare såsom Anna Kinberg Batra, Mona Sahlin och Gudrun Schyman. De berättar alla hur de har fått ta kampen mot de manliga strukturerna, synliga och osynliga. Vi följde Magdalena Anderssons väg till statsministerposten. Hon blev den första kvinnliga statsminister 100 år efter demokratins införande. Nu ska hon lämna den posten efter mindre än ett år.

Kvinnorna granskas hårdare än sin omgivning, får färre chanser att göra misstag än sina manliga kollegor och måste göra bättre ifrån sig för att betraktas som lika bra som männen

Länge kallades rektor Boel Flodgren vid Lunds universitet för ”vår kvinnliga rektor”. Agneta Stark, den första kvinnliga professorn i företagsekonomi vid Stockholms universitet, fick inte samma lönepåslag som de manliga doktoranderna. När Gun-Brith Jörestig, Sveriges första kvinnliga bilprovare, skulle anställas 1979 fanns många tveksamheter trots att Gun-Brith var den mest meriterade sökanden.

Varje kvinna som medverkar boken De första - kvinnorna som spräckte glastaket, har sin egen berättelse, men det finns gemensamma drag. Kvinnorna granskas hårdare än sin omgivning, får färre chanser att göra misstag än sina manliga kollegor och måste göra bättre ifrån sig för att betraktas som lika bra som männen.

ANNONS

Vi menar att det är hög tid att bryta könsbarriärerna en gång för alla, och att låta frågor som är viktiga för både kvinnor och män prägla samhällsdebatten – kort sagt att sluta ge männen företräde för att de är män.

Anna Nyberg, kandiderar till kommunfullmäktige för Centerpartiet

Monica Green (S)

ANNONS