De flesta hjärtstopp sker i hemmet, men bara en liten andel av hjärtstartarna finns där människor bor, skriver debattörerna.
De flesta hjärtstopp sker i hemmet, men bara en liten andel av hjärtstartarna finns där människor bor, skriver debattörerna.

Långsamma ambulanser gör att människor dör i onödan

Nio av tio som drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus dör. För att fler liv ska kunna räddas måste landets regionpolitiker och Sveriges kommuner och regioner agera för att korta utryckningstiderna, skriver Kristina Sparreljung, Jan Nilsson och Johan Herlitz.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Varje år drabbas ungefär 6 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus, vilket innebär att hjärtat stannar och organen drabbas av livshotande syrebrist. Stoppet har olika orsaker. Hälften av dem som drabbas är till synes friska människor utan tidigare symptom. Majoriteten är medelålders eller äldre, men även unga, vältränade kan drabbas.

Vid plötsligt hjärtstopp är varje minut utan livräddande insatser en minskad chans att överleva. Därför är det mycket allvarligt att ambulansernas utryckningstid blir allt längre. Sedan början av 90-talet har den mer än fördubblats, från fem till tolv minuter. Forskning visar att om den tiden kunde kortas med 3–4 minuter så skulle det gå att rädda ytterligare 200–300 liv varje år.

ANNONS

Dubbelt så stor chans att överleva

En drabbad som får hjärt-lungräddning i väntan på ambulans har mer än dubbelt så stor chans att överleva. Om en hjärtstartare används inom tre minuter ökar överlevnadschansen till hela 70–80 procent. Därför måste de som bevittnar ett plötsligt hjärtstopp snabbt ringa 112, utföra hjärt-lungräddning och hämta en hjärtstartare.

De flesta hjärtstopp sker i hemmet, men bara en liten andel av hjärtstartarna finns där människor bor. Många känner inte heller till var de finns. En ny Sifo-undersökning som Hjärt-Lungfonden beställt visar att mindre än en tredjedel av svenskarna vet var närmaste hjärtstartare finns där de bor.

Under åren efter millennieskiftet fördubblades antalet överlevande i plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Bakom trenden låg livräddande insatser från räddningstjänst och polis utrustade med hjärtstartare, men också insatser från privatpersoner.

Ingen förbättring

De senaste tio åren syns ingen förbättring i överlevnad. För att rädda fler liv kräver Hjärt-Lungfonden och en expert två centrala åtgärder:

Kortare responstid. Landets regionpolitiker och SKR behöver agera på orsakerna bakom ökningen av ambulansernas utryckningstider. Det saknas i dag nationella mål och uppföljning kring hur 112-samtal om misstänkta hjärtstopp hanteras på larmcentralerna. Detsamma gäller tillgängligheten för ambulanser, som varierar stort mellan olika regioner.

Fler och synliga hjärtstartare. Alla utryckningsfordon i Sverige bör utrustas med hjärtstartare. Det behövs fler hjärtstartare i bostadsområden och fler bör investera i hjärtstartare. Hjärtstartaren ska synliggöras där den är placerad och samtliga hjärtstartare bör registreras på hjartstartarregistret.se så att de är tillgängliga när ett hjärtstopp inträffar.

ANNONS

Nu behövs en gemensam kraftsamling för att fler människor ska kunna överleva.

Varje år dör cirka 5 400 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Endast 600 överlever. Nu behövs en gemensam kraftsamling för att fler människor ska kunna överleva.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Johan Herlitz, läkare, professor i prehospital akutsjukvård, Högskolan i Borås

ANNONS