Mandatperiodens sista budget slutförhandlas och vi närmar oss valår. Nya politiska förslag presenteras och i somras kom den socialdemokratiska arbetsgruppen med ett förslag på tak och en ny form av beskattning av ISK. Ett förslag som riskerar få långsiktiga konsekvenser, även om det inte införlivas.
Skattemässigt förmånligt
Investerarsparkontot (ISK) har skattemässigt varit förmånligt för svenska sparare, detta delvis på grund av den för tillfället låga statslåneräntan som skatten baseras på. De senaste årens börsuppgång och att allt fler svenskar tagit klivet till aktiemarknaden innebär att över 3 miljoner personer nu utnyttjar sparformen. Bara under 2020 öppnades 400 000 nya ISK-konton. Tidigare ändrade skatteregler har ökat intresset för bland annat fondsparande och idag äger 44 procent av svenskarna fonder via ett ISK.
Att en diskussion tog fart efter att en arbetsgrupp hos Socialdemokraterna kommit med förslag på en reformering av ISK är inte konstigt. Den så kallade "miljonärsskatten" skulle slå hårt mot småsparare och även om förslaget inte har tillräckligt med stöd så har den här typen av förslag negativa psykologiska effekter och försvagar förtroendet för finanspolitiken.
Drabbar unga och kvinnor
I min mening råder det ingen tvekan om att en höjd skatt på ISK, även om den faller ut vid relativt höga belopp, skulle vara av betydelse för vanliga småsparare. Inte minst de med störst behov och högst tröskel för att komma igång. Framförallt unga och kvinnor.
Lönegapet mellan män och kvinnor är idag 10 procent, och som kvinna får du i genomsnitt endast 70 procent av en mans pension. Därtill skiljer sig mäns och kvinnors sparande även på vis som inte förklaras av inkomstskillnader. Det gör debatten om ISK-skatten relevant för frågan om ekonomisk jämställdhet.
Verkligheten är att ISK för många har blivit en enkel sparform som fungerar. I takt med minskad andel privata pensionsförsäkringar och IPS har ISK blivit ett sätt att ta det individuella ansvar som krävs för att påverka sin ekonomi och pension. Just pensionen sträcker sig över en lång tid, både under sparandet och vid utbetalning.
Skapar osäkerhetsfaktorer
Sparande med små medel kan över tid bidra till ett större belopp vid pensionsuttaget. Att införa ett tak, även med höjd gräns, skapar osäkerhetsfaktorer för individen och dennes planering av sitt långsiktiga sparande.
Ekonomiska reformer har potentialen att höja allmänhetens intresse för privatekonomiska frågor och stärka sparandet, men de kan också skapa osäkerhet, frågetecken och försvåra det som redan är svårt för den enskilda spararen.
Steget ut på aktiemarknaden kan göras enklare genom tillgången till billiga sparformer med låga inträdesbarriärer – exempelvis ISK.
Steget ut på aktiemarknaden kan göras enklare genom tillgången till billiga sparformer med låga inträdesbarriärer – exempelvis ISK. Nya hinder hjälper däremot inte.
Shoka Åhrman, sparekonom