Städer är i ständig förvandling. Butiker slår igen och blir caféer, restauranger byter ägare, och kontor byggs om till bostäder. Utifrån denna marknad fattar både fastighetsägare och hyresgäster rationella beslut. Men likt överutnyttjande av naturresurser kan till synes rationellt agerande leda till en samlad förlust i form av en allmänningens tragedi där utbudet i städerna begränsas.
Vi ser nu med oro på hur scener försvinner från städerna. Undantag är det nyligen invigda kulturhuset Sara i Skellefteå samt kulturhuset Agnes i Gävle som står klart 2024. Men i de största städerna, blir de traditionella teaterlokalerna och scenerna allt färre. Ofta för att de inte har råd med hyran. På Södermalm i Stockholm blev anrika Boulevardteatern under en period cykelbutik. Biografen Astoria på Östermalm har blivit en framgångsrik bar och restaurang.
I Göteborg var Lorensbergsteatern under konkurshot, men kunde överleva efter en överenskommelse med den privata värden om en halverad hyreshöjning. I samma stad så har diskussionen om hyrorna för Konstepidemin, där bland annat ADAS teater är verksam, gått höga. Nu finns ett avtal på plats med en successiv upptrappning av hyrorna, men som långsiktigt riskerar leda till ett minskat kulturutbud.
Även Folkteatern i Göteborg har stora utmaningar med hyror och renoveringar. Denna trend har pågått länge och den förstärks av aviserade hyreshöjningar till följd av högre räntor och energipriser. Men det räcker inte med den typ av tillfälliga insatser i form av hyresstöd som vi såg under coronapandemin eller sänkta energiskatter och takbelopp som framförts inför riksdagsvalet.
Subventionera hyror
Redan 2016 konstaterade Svensk Scenkonst och Visita att samverkan mellan kultur och besöksnäring har stor betydelse för den regionala utvecklingen. Även Fastighetsägarna och HUI (som analyserar svenska handel) framhåller att förekomsten av ”ateljéer, replokaler och scener skapar en dynamisk stadsbild som ger liv åt staden och skapar förutsättningar för det flöde av människor som är så viktigt för en levande stadskärna”.
Tillgång till kultur är både ett offentligt åtagande och en grund för privat företagsverksamhet. Därför bör såväl företag som det allmänna i högre grad bidra till en levande scenkonst i våra större städer.
Det offentliga kan bidra med kulturbidrag utifrån hyresnivåer som säkerställer att exempelvis teatrar kan fortsätta att bedriva verksamhet. Men också genom att offentligt ägda fastighetsägare upplåter lokaler eller subventionerar hyror.
Samverkan mellan privata och offentliga aktörer
Privata företag, framför allt fastighetsägare och de som bedriver verksamhet i lokalerna, kan bidra genom så kallade Business Improvement Districts (BID:s). Det är ett samlingsbegrepp för att organisera samverkan mellan fastighetsägare och offentliga aktörer. BID:s kan gemensamt finansiera åtgärder för att öka attraktiviteten för ett visst område. Det kan vara subventionerad hyra för en lokal som bidrar till liv och rörelse i området, exempelvis en teater, eller marknadsföring och finansiering av tillfälliga sommarscener i parker, på gator och torg.
Om vi vill ha aktiva scener i våra städer krävs rätt förutsättningar och då måste de som tjänar på närheten till scenkonsten bidra.
New York har ett sjuttiotal BID:s som verkar för ökad attraktivitet i olika områden. Bland annat ett kring Times Square där samverkan med scenkonsten är central. Även Sverige har goda exempel, men de bygger helt på fastighetsägarnas vilja att delta. Den nytillträdda regeringen bör därför utreda möjligheten att underlätta skapandet av BID:s genom stärkta krav på, eller incitament, för deltagande.
Det finns redan en rapport som Boverket lämnade till regeringen i december 2021 som konstaterat att det inte finns några juridiska hinder för bildandet av dem, men att kunskapen om möjligheterna generellt är för låg. Regeringen bör också se över om BID:s skulle kunna få kommunala kulturstöd eller ta del av det statliga stödet för ombyggnation av kulturlokaler.
Om vi vill ha aktiva scener i våra städer krävs rätt förutsättningar och då måste de som tjänar på närheten till scenkonsten bidra. Det kräver att såväl regering som kommuner stärker förutsättningarna för utvecklingen av attraktiva städer. För allmänningens tragedi är ingen bra ersättning för vare sig antika tragedier eller moderna komedier på landets scener.
Mikael Brännvall, vd Svensk Scenkonst
LÄS MER:Konstepidemin blir kvar – uppgörelse med fastighetskontoret om stegvis hyreshöjning