Bild: Johan Nilsson/TT

Ge poliser administrativt stöd så att de kan fokusera på lösa brott

Inför administrativt stöd till poliser. Det kan frigöra motsvarande 1 900 polisiära årsarbetskrafter för utrednings- och ingripandeverksamhet, skriver Katharina von Sydow, Polisförbundet.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

I ett av de svåraste lägena svensk polis befunnit sig i har vi nu en ny rikspolischef i Petra Lundh och en biträdande rikspolischef i Stefan Hector. Det är välkomna val i en svår tid med skjutningar, sprängningar, terrorhot och en organiserad brottslighet som äter sig in i välfärdssystemen.

Uppdraget regeringen gett rikspolischefen och hennes biträdande består av tre delar: Återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis, få upp trycket i utredningsverksamheten så att fler brott klaras och säkerställa en effektiv styrning av polisens växande resurs. Kraven är bra. Lösningarna desto mer komplexa. Här är några av de utmaningar de nya rikspolischeferna – och regeringen – behöver ta tag i för att nå målen:

ANNONS

Effektivisera organisationen. Polisen är en organisation tyngd av administration och har ovanpå det problem med struktur, ledning och styrning – stödverksamheten uppfattas kravställa mer än stötta och alltför många beslutsmandat har hamnat på sidan av den operativa verksamheten. Här behöver två olika effektiviseringsbeslut fattas. Inför administrativt stöd till poliser. Det kan frigöra motsvarande 1900 polisiära årsarbetskrafter för utrednings- och ingripandeverksamhet. Gör en ny granskning av polisens kvalitet, effektivitet och styrning. Ge statskontoret i uppdrag att följa upp sitt tidigare arbete.

Utveckla brottsbekämpningen. Varken arbetsverktyg, vidareutbildningar, metodutveckling eller personalresurser matchar i dag polisverksamhetens och samhällets fulla behov. För en framgångsrik verksamhet behöver polisorganisationen veta mer exakt vad man behöver för att kunna leverera i form av fler uppklarade brott samt en mer lokalt synlig och trygghetsskapande polis. Rikspolischeferna behöver därför besluta om så kallade verksamhetsanalyser som utgår från den lokala nivån.

Gör polisyrket attraktivt. Polisbristen gör att polismyndigheten inte fullt ut kan leverera i uppdragets samtliga delar och poliserna måste därför bli fler. Samtidigt kan polistillväxt inte ske för snabbt, det kan skada verksamheten, försämra arbetsmiljön och sänka både kvaliteten i utredningar och tryggheten ute på gator och torg – samtidigt som missnöjda, erfarna poliser lämnar yrket. Här behöver rikspolischeferna stå upp för kåren, som vet både vad man behöver och vad man mäktar med när det gäller fler kollegor. Samtidigt behöver de fortsätta det påbörjade arbetet med löner och villkor, utvecklingsmöjligheter och ett ökad skydd mot hot och våld. Men också fortsätta arbetet mot den skadliga tystnadskulturen inom myndigheten.

ANNONS

Petra Lundh och Stefan Hector, det är ett oerhört svårt uppdrag ni har tagit er an, men ett av de absolut viktigaste i dessa tider. Ni står nu i spetsen för en nystart som vi hoppas kommer att leda till både en bättre polisorganisation och till ett tryggare samhälle. Polisförbundet står redo som en konstruktiv part i det arbetet.

Katharina von Sydow, ordförande i Polisförbundet

ANNONS