Att ha en aktiv fritid ger ökad livskvalitet och bättre hälsa, både fysiskt och psykiskt. Att kunna utöva en idrott med en funktionsnedsättning har samma effekt. Kanske särskilt för en person med en förvärvad funktionsnedsättning som ofta drabbas av depression, apati och vilsenhet i sin tillvaro och i sin identitet.
Fritidshjälpmedel som ger möjlighet till en aktiv fritid kan bli startskottet för ett friskare och lyckligare liv när kroppen börjat fungera annorlunda. Det är viktigt för hjärnans utveckling att träna muskler, balans och motorik. Idrotten eller friluftslivet ger dessutom kontakter, vänskaper och nätverk som påverkar en positivt.
Dyrt att köpa
Men möjligheten att utöva en fritidsaktivitet är svag, om du har behov av anpassad utrustning till följd av en funktionsnedsättning. Att få tillgång till hjälpmedel har tyvärr blivit en byråkratisk snårskog att ta sig igenom. Fritidshjälpmedel förskrivs inte av kommuner eller regioner. Där är användaren hänvisad till privata inköp, vilket är oerhört dyrt för den enskilde. En armcykel kostar exempelvis runt 50 000 kronor, en skridskokälke 20 000 kronor. Det kan också vara svårt att veta vad man ska köpa om man inte får möjlighet att testa olika typer av utrustning.
I många kommuner i dag finns Fritidsbanken, en verksamhet som lånar ut sport- och friluftsutrustning till alla och som även har anpassad utrustning för personer med funktionsnedsättningar. Grundidén är:
– Alla får låna.
– Allt är gratis.
– Återanvänd utrustning.
Fritidsbanken tar inte ut några avgifter, inte ens om utrustning råkar gå sönder. På 130 platser i Sverige bidrar verksamheten till att exempelvis barn och unga får möjlighet att prova på aktiviteter och få en meningsfull fritid.
Vårt grannland har arbetat målmedvetet med fritidshjälpmedel, där idrottshjälpmedel är en viktig del i att förbättra hälsan, välbefinnandet och livslängden
I Norge är tio procent av det statliga stödet till idrott öronmärkt för utövare med funktionsnedsättning. Vårt grannland har arbetat målmedvetet med fritidshjälpmedel, där idrottshjälpmedel är en viktig del i att förbättra hälsan, välbefinnandet och livslängden. Varför finns inte liknande stöd i Sverige?
Sverige har skrivit under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 19 och 20 formuleras rätten att leva självständigt och delta i samhället, samt rätten till personlig rörlighet. Och Sverige har fått skarp kritik från FN när det gäller rättigheter för människor med funktionsnedsättning.
Det är dags att svenska beslutsfattare börjar ta dessa rättigheter på allvar. Ett led i detta är att människor med funktionsnedsättning, såväl vuxna som barn, ges chansen till en meningsfull och aktiv fritid, till exempel genom statligt tillskjutna medel för att öka möjligheten att låna fritidshjälpmedel. En aktiv fritid är en lika stark rättighet för människor med funktionsnedsättning som en fungerande vardag och ett deltagande i samhället i övrigt.
Åsa Strahlemo, ordförande DHR
Berit Högman, ordförande Fritidsbanken