Slutreplik
30/1 Vi behöver fortsätta förändra hur vi bedriver psykiatrisk vård
23/1 Besparingarna kommer leda till att fler patienter dör
Vi tackar verksamhetscheferna för de fyra psykiatriska klinikerna på Sahlgrenska för svaret på vårt inlägg i GP 23/1. Tyvärr ger man inga konkreta besked om hur nedskärningarna inte leder till sämre vård för våra patienter.
Vi noterar formuleringar som ger intryck av framåtanda och handlingskraft, men som saknar verklighetskontakt och substans. Digitala vårdformer och tekniska lösningar kan inte hjälpa akut psykotiska och suicidala människor. Patienter med allvarlig psykisk sjukdom som behöver läggas in kan inte mötas av fullbelagt sjukhus. Våra patienter får aldrig känna att det är meningslöst eller för svårt att söka hjälp.
Redogörelse önskvärt
Vi uppskattar försäkran om uppföljning av patientsäkerheten, men önskvärt vore en redogörelse för på vilken grund man i förväg bedömer nedskärningarna och de omfattande förändringarna som tillräckligt säkra och fördelaktiga ur samhällsperspektiv.
Ledningens aviserade målbild går ironiskt nog stick i stäv med de förändringsförslag de själva utformat. Sammanhållen vård försvinner då mottagningar flyttar och inte längre hör ihop med slutenvården. Samverkan med annan vård försämras då psykiatrisk konsultverksamhet minskas. Äldrepsykiatrisk mottagning reduceras trots prognos om större andel äldre i befolkningen. Prioritering av patienter med störst vårdbehov uppnås inte genom att nedrusta den mycket effektiva behandlingen ECT. Exemplen är tyvärr många.
Att då hänvisa till ”tydliga personcentrerade arbetssätt och bättre samverkan med andra aktörer” är magstarkt
Det sägs att resurser fördelas om från vård på sjukhus till öppenvård. Öppenvården är dessvärre redan i dagsläget hårt belastad. Med utökat uppdrag och reducerade vårdplatser på sjukhus, blir prioriteringarna förstås tuffare. Att då hänvisa till ”tydliga personcentrerade arbetssätt och bättre samverkan med andra aktörer” är magstarkt.
När Sverige och regionen nu kraftigt skär ner i sjukvården behöver politiker och väljare informeras. Är beslutsfattande politiker och ledning på Sahlgrenska medvetna om vilka risker det medför och vem tar ansvar? Det är vår plikt som läkare att föra ut vår oro till allmänheten för att försöka påverka utvecklingen. Att vår högsta ledning på Sahlgrenska vid mer än ett tillfälle kritiserat vårt val att uttala oss i media är synnerligen allvarligt. På det sättet motarbetar man ett ärligt samtalsklimat och skrämmer kollegor till tystnad. Vi önskar att ledningen på Sahlgrenska håller sig för goda för sådana metoder.
Erik Smedler, ST-läkare i psykiatri, docent
Finn Larsson, Överläkare i psykiatri
Lena Larsson Överläkare i psykiatri
Theresa Zackrisson, Specialistläkare i psykiatri, medicine doktor
Louise Wetterling, ST-läkare i psykiatri
Jenna Najar, ST-läkare i psykiatri, medicine doktor
Emilia Olsson, Specialistläkare i psykiatri
Klara Schön, Specialistläkare i psykiatri
Örjan Falk, Specialistläkare i psykiatri, medicine doktor
Mattias Jonson, Specialistläkare i psykiatri, medicine doktor
Catharina Nordén, Specialistläkare i psykiatri
Josefin Söderpalm, ST-läkare i psykiatri
Kerstin Johansson, Specialistläkare i psykiatri
Mio Kobayashi Frisk, ST-läkare i psykiatri
Ariane Kvint, Överläkare i psykiatri
Jakob Näslund, ST-läkare i psykiatri, medicine doktor
Ansar Choudry, ST-läkare i psykiatri
David Andtbacka, ST-läkare i psykiatri
Alexander Schulman, ST-läkare i psykiatri, PhD
Stefan Alexandru, ST-läkare i psykiatri
Sofija Lojanica, ST-läkare i psykiatri
Olga Rumyantseva, Specialistläkare i psykiatri
Maria Schubert, Specialistläkare i psykiatri
Soroush Shidani, ST-läkare i psykiatri
Jonatan Jannert, ST-läkare i psykiatri
Karin Nilsson, ST-läkare i psykiatri
Jesper Fransson, Specialistläkare i psykiatri
Caroline Dubow, Överläkare i psykiatri
Elin Hörbeck, ST-läkare i psykiatri
Niam Nasaj Najafabadi, ST-läkare i psykiatri
Aref Adelzadeh, ST-läkare i psykiatri