Klimatpolitiska rådet uttalade i mars att regeringens klimatpolitiska handlingsplan brister i saklighet, saknar åtgärder som motsvarar regeringens ambitioner, och att den inte lever upp till klimatlagens krav. Naturvårdsverkets underlag från april visar att varken målen för 2030 och 2045, eller våra åtaganden i EU:s klimatpaket nås. Energimyndighetens har i sitt underlag delat den bedömningen och tillägger att vi med nuvarande politik inte kommer att nå EU:s mål om ökad andel förnybar energi eller energisparande.
Finanspolitiska rådet skriver i sin senaste rapport att regeringen saknar en sammanhållen och begriplig strategi för att nå såväl våra egna som EU:s klimatmål till 2030, då de konkreta åtgärderna ökar utsläppen medan utsläppsminskningar skjuts på framtiden. De ifrågasätter sänkta drivmedelsskatter och förordar i stället riktade stöd exempelvis till glesbygd och kommuner. Rådet efterlyser ett politiskt ledarskap i omställningen.
Nya styrmedel
EU-experten Magnus Nilsson ställer i en artikel från den 2 maj den viktiga frågan om vad det betyder för EU som demokratisk institution om Sverige och andra länder inte bryr sig om att följa de lagar som de själva varit med om att ta fram. Även regeringens egen utredare, John Hassler, har sagt att det är bråttom att införa nya styrmedel för att vi ska nå EU-målen.
Det handlar också om tilltron till demokratin i Sverige. Vi har en regering som till synes inte tar det som är beslutat i Sveriges riksdag eller i EU:s lagstiftande församlingar på allvar. Vi har väldigt svårt att tro att alla partier i den styrande majoriteten är nöjda med detta.
Vi har också svårt att förstå att oppositionen inte agerar samfällt när den ena expertmyndigheten efter den andra visar hur klimatlagar och mål negligeras. Det blir kommande regeringar och generationer som får ta itu med de förvärrade konsekvenser och fördyringar som detta innebär.
Tvärtom så finns det många samhällsvinster; såsom människors hälsa, den biologiska mångfalden, företagsmässig innovation, lägre energiförbrukning, om vi agerar nu
Det saknas sakliga, ekonomiska och sociala skäl att fördröja den nödvändiga omställningen. Tvärtom så finns det många samhällsvinster; såsom människors hälsa, den biologiska mångfalden, företagsmässig innovation, lägre energiförbrukning, om vi agerar nu. Dessutom visar undersökningar att det finns ett folkligt stöd för kraftfull politik för klimat och natur,
Sverige kan ta beslut inom centrala områden redan detta år, som kan ge effekt på utsläppen redan 2025. Kortsiktigt innebär det utmaningar för vissa företag och hushåll vilket politiken måste möta med riktade stöd. Långsiktigt innebär det bättre förutsättningar för ett välmående samhälle.
– Inom transportområdet har 2030-sekretariatet och Klimatriksdagens omställningsplan visat på ett stort antal åtgärder som kan sjösättas snabbt. Det handlar om klimatsmart mobilitet, kraftig utveckling av kollektivtrafik, och nya mål för trafikplaneringen. Många av förslagen leder till bättre hälsa och ekonomi för hushållen samt attraktivare stadsmiljöer.
– Inom energiområdet behöver energieffektivisering och energisparande ges samma prioritet som utbyggnad av förnybar elproduktion. Klimatinvesteringar inom de så kallade miljonprogramområdena kan i många fall halvera energianvändningen. Även i industrin finns stor potential för energieffektivisering. Havsbaserad vindkraft måste återfå landanslutningsstödet och samplaneras med försvaret för en snabbare utbyggnadstakt. Onödiga hinder för småskalig solel bör omgående tas bort.
– Skogen är vår vän i klimatomställningen om vi ökar kolsänkorna i skog och mark och stärker den biologiska mångfalden. Avverkningsgraden måste sänkas från dagens nästan 100 procent till en hållbar nivå för att säkra tillgången på skog i framtiden. Sverige kan själv välja att låta träden bli äldre, skydda mer skog med ersättning till skogsägarna och gå över till naturnära skogsbruk. Virket bör i högre grad gå till långlivade produkter vilket ökar skogsägarnas inkomster.
Regeringen kan fortfarande rädda klimatpolitiken från ett sammanbrott genom ett gemensamt omtag för framtiden. Den energi- och klimatplan som regeringen lämnar till EU den 30 juni behöver vara ett första steg. Sedan behöver vi en majoritet i Riksdagen som visar sig vuxen nog för denna historiskt nödvändiga uppgift.
Torbjörn Vennström, ordförande Klimatriksdagen
Kristina Persson, fd statsråd
Peter Lamming, talesperson, Gretas gamlingar
Leo Rudberg, ordförande Jordens Vänner
Tobias Linghag, verksamhetsledare, Framtidsjorden
Catarina Rolfsdotter, programledare med klimatfokus
Emily Feijen, generalsekreterare, Artister för Miljön
Lars Ohly, förbundssekreterare, Verdandi
Frida Berry Eklund, medgrundare Klimatkollen
Alasdair Skelton, professor, ordförande i Researchers Desk
Anna Jonsson, verksamhetsansvarig, New Weather Sverige
Sandra Runsten, ordförande Klimatklubben
Emma Max, verksamhetsledare, Våra barns klimat
Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace
Jörgen Leidebrant, talesperson Klimataktion
Erika Bjureby, Sverigechef, Greenpeace
Frida Hylander, Klimatpsykologerna
Per Hasselberg, Verksamhetsledare, Konstfrämjandet