Replik
27/8 Organisera välfärden smartare i stället för att be staten om mer pengar
Sedan inflationen tog fart för lite mer än ett år sedan har både ekonomer och kommunpolitiker av varierande politisk bakgrund varnat för att inflationen riskerar äta upp skolan och vårdens budgetar om inte statsbidragen – alltså den del av välfärdens finansiering som kommer via staten och inte via kommunskatt – räknas upp i takt med inflationen. Det är det vi nu ser hända.
I Göteborg, och många andra kommuner, vänder vi på varje krona för att så långt som möjligt skydda välfärden – exempelvis genom att spara på byråkratin. Annars riskerar barn i särskolan mista sin extra personal, äldre få sämre omsorg och socialtjänstens framgångsrika brottsförebyggande insatser komma av sig.
Miljonregn över matjättarna
Samtidigt, i samma land och under samma kris, möts vi av ständiga rubriker om miljonregn över matjättarnas vd:ar, vinstfest i hundramiljardersklassen för storbankerna och fortsatt stora vinster för privat ägda men av skattebetalarna finansierade skolkoncerner, vårdkoncerner och omsorgskoncerner.
I det läget tycker jag det är rimligt att staten omfördelar lite pengar från de som tjänar allra mest till vård, skola och omsorg. När jag möter företagare runt om i Göteborg, vilket jag gärna gör så ofta jag kan, brukar de ta upp kriminaliteten och att skolan behöver bli bättre. De brukar sällan säga att vi måste prioritera matjättarnas bonusar eller bankernas vinster före skolan, vården och omsorgen.
Sedan skolkoncernen IES plockades bort från börsen har de slussat 275 miljoner kronor – mer än 8 500 kronor per elev – till de företag som köpte upp verksamheten för drygt två år sedan. Bara under 2022 gick vård- och omsorgsjättarna Humana, Attendo och Ambea med en sammanlagd vinst på 1,9 miljarder kronor. På den punkten kan jag ge Antoni rätt när han skriver att det går att organisera välfärden mer effektivt.
De brukar sällan säga att vi måste prioritera matjättarnas bonusar eller bankernas vinster före skolan, vården och omsorgen
Folket håller med. Enligt SOM-institutet vill sju av tio svenskar stoppa vinsterna i vården, skolan och omsorgen. Svenskt Näringsliv vill i stället – och lägger inte obetydliga summor av sina medlemmars pengar på kampanjer för – att mer av välfärden ska bedrivas i privat regi. Vi har testat den vägen. Det blev en dyr återvändsgränd.
Om man inte vill stoppa vinstjakten i välfärden och inte vill omfördela mer från de allra rikaste får man anta att det Svenskt Näringsliv menar med ”effektiviseringar” är att undersköterskorna, lärarna och alla andra som jobbar i välfärden ska springa ännu lite snabbare.
Det ställer inte jag upp på. Vi ska ta oss igenom den här krisen solidariskt, och då behöver de som har det allra bäst bidra lite mer. Det är dags att sätta välfärden först – före storbankerna, matjättarna, skolkoncernerna och vårdbolagens vinster.
Jonas Attenius (S) Kommunstyrelsens ordförande