Slutreplik
30/10 Oetiskt att inte ge patienter kunskap om hur man förbättrar hälsan
23/10 Tvinga inte läkare att ge hälsoråd – de hjälper ändå inte
Vi tackar Berg, Lundberg och Slinde för intresset för vår debattartikel. Vi delar uppfattningen att ohälsosamma levnadsvanor är vanliga och bidrar till allvarlig sjukdom. Att göra det lättare att leva hälsosamt är en grundpelare för bättre folkhälsa. Men det betyder inte att sjukvården är bäst lämpad att försöka förbättra befolkningens livsstil. Exempelvis äter bara en av tio svenskar hälsosamt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Är verkligen den bäst lämpade strategin för att förbättra 90 procent av alla svenskars kostvanor att vårdpersonal ger (i de allra flesta fall ineffektiva) kostråd till en person i taget?
Den tillgängliga forskningen talar för att våra råd är ineffektiva eftersom de sällen hjälper människor att ändra livsstil. Den stora satsningen på livsstilsråd i vården har inte vetenskapligt stöd utan verkar ideologiskt driven. I sin replik menar Berg, Lundberg och Slinde att mer avancerade hälsoråd från vårdpersonal med längre utbildning i kostlära skulle ge större effekt på folkhälsan än enkla råd från läkare. Men de flesta studier på livsstilsinterventioner har redan undersökt avancerade och resurskrävande insatser från vårdpersonal med långa utbildningar i både kostlära och beteendeförändring – och trots detta har man (i bästa fall) sett en mycket begränsad effekt.
Mer skattepengar till hälsocoacher innebär oundvikligen ännu mindre pengar till primärvården
Förslaget från Berg, Lundberg och Slinde att vi som arbetar i primärvården ska gå långa utbildningar i kostrådgivning är också provocerande med tanke på att all extern utbildning för oss i VGR har dragits in för att spara pengar. Vi har i dag svårt att få den utbildning vi behöver på områden där det finns betydligt starkare vetenskapligt stöd för att våra insatser gör mycket större nytta för våra patienter.
Tanken att det sparar resurser för vården att finansiera separata enheter med hälsocoacher som enbart arbetar med att ge livsstilsråd (så som införts i Västra Götalandsregionen) är också svår att smälta. Mer skattepengar till hälsocoacher innebär oundvikligen ännu mindre pengar till primärvården – eftersom pengarna kommer från samma ställe.
Samhällsinriktade insatser
Vården borde ägna sig åt det vi är bäst på – att vårda de som är sjuka och minska risken för sjukdom hos den del av befolkningen som har högst risk att utveckla sjukdom. I det arbetet ingår förstås livsstilsrådgivning när patient och vårdgivare tillsammans bedömer att det kan hjälpa den enskilda patienten. Men för att förbättra folkhälsan för den breda massan vore det betydligt billigare och effektivare – samt bidra till en mer jämlik folkhälsa och etiskt försvarbar fördelning av resurser - att satsa på samhällsinriktade insatser som gör det lättare för oss alla att leva hälsosamt.
Amanda Niklasson, ST-läkare i Allmänmedicin
Minna Johansson, specialist i allmänmedicin och docent, Göteborgs Universitet och Global Center for Sustainable Healthcare