Att återvinna förslag från bygghistoriens skräphög fel väg att gå

Hyresgästföreningens förslag för ökad byggtakt är ett eko från 1970-talet. Skattebetalarna ska stå för risken – och kostnaderna – för att den ordinarie bostadsmarknaden inte fungerar. Spåren av en sådan politik förskräcker. Förra gången det begav sig ställdes statsfinanserna på ruinens brant. För att få ekonomin på fötter igen krävdes omfattande budgetsaneringar under stora delar av 1990-talet, skriver Rikard Ljunggren.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Slutreplik

19/3 Staten måste aktivt stötta bostadsbyggandet med förmånliga bygglån

10/3 Kraftfulla reformer krävs om inte bostadsbyggandet ska kollapsa

Dock har det efterfrågestyrda bostadsbyggandet tjänat oss väl sedan subventionerna avvecklades. Sedan 1990 har det byggts över en miljon nya bostäder – ett nytt miljonprogram på bara 30 år. Däremot har hyresrättens andel av beståndet i storstäderna minskat, på grund av hyresregleringen. Ett försök att lappa och laga inom befintligt system kom 2006 då möjligheten att förhandla en kostnadsbaserad hyra i nyproduktion, så kallad presumtionshyra, infördes. Det ökade byggtakten, men visar sig nu komma med stora risker som minskar viljan att bygga nytt.

ANNONS

Ett avskräckande exempel är ett projekt hos allmännyttan i Uppsala, där Hyresgästföreningen vägrade gå med på presumtionshyra. Enda möjligheten för bolaget var då att avtala hyran direkt med de inflyttande hyresgästerna. Det gillades inte av Hyresgästföreningen som drev fallet i Hyresnämnden. Beslutet där innebar att bolaget tvingades sänka hyran och betala tillbaka en stor del av den hyra som tagits ut, eftersom jämförbara bruksvärdeshyror saknas för nyproduktion.

Spiken i kistan

Dessutom kom nyligen det anmärkningsvärda beslutet i Hovrätten att lägenheter med presumtionshyror endast ska få en del av den allmänna hyresutvecklingen – något som riskerar att bli spiken i kistan för nyproduktionen. Med sådana systemrisker är det naturligt att investeringar söker sig till andra marknader än den svenska hyresmarknaden framöver.

Nyproduktionen är viktig, eftersom den ofta är enda möjligheten för dem som saknar kötid att få ett förstahandskontrakt. Den blir då också en förutsättning för en fungerande arbetsmarknad. En minskad byggtakt kommer att förvärra ett redan dåligt läge.

Fri hyressättning i nyproduktion är därför en viktig reform för att öka byggandet av nya hyresrätter. Dock handlar det inte om att sätta högre hyror än idag. I stället är den viktigaste effekten av en sådan reform att avskaffa Hyresgästföreningens veto i hyressättningen. Ett veto som innebär att många projekt, särskilt på dagens skakiga marknad, skrotas redan på ritbordet efter de exempel som nämnts ovan.

ANNONS

I stället är den viktigaste effekten av en sådan reform att avskaffa Hyresgästföreningens veto i hyressättningen

Det finns inga alexanderhugg för att lösa den akuta situationen. Men om politikerna lyssnar på de som faktiskt bygger och förvaltar bostäder kan effekterna av krisen mildras. På sikt kan Sverige till och med få en fungerande bostadsmarknad. Att återvinna misslyckade förslag från historiens bostadspolitiska skräphög är dock ett säkert recept för såväl fortsatt bostadskris som fördjupad ekonomisk kris.

Rikard Ljunggren, vd Fastighetsägarna GFR

ANNONS