Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situationen hos kommuner och regioner borde fler politiker blicka tillbaka i historien för att finna lösningar. Små marginaler i den offentliga sektorn är inget nytt. Det som dock är nytt är vad pengarna går till.
Resultatet blev en undervisning utan nedskärningar. Istället togs andra saker bort. En sådan sak var mjölken.
På 1970-talet fick dåvarande utbildningsminister i Storbritannien, Margaret Thatcher, i uppdrag att genomföra effektiviseringar inom skolan. Resultatet blev en undervisning utan nedskärningar. Istället togs andra saker bort. En sådan sak var mjölken. Oförtjänt skulle hon sedan kallas för “Mrs Thatcher, Milk snatcher."
Ekonomin haltar under 70-talet
Som ett resultat av svag ekonomisk tillväxt i västvärlden under 1970-talets andra hälft skapades en ekonomisk kris. Ekonomier runt om i världen drabbades hårt. Men i Storbritannien slog krisen extra hårt och kraschen definieras som en av de största i modern historia. Läget ses idag som ett skifte från ekonomi som kretsar kring industrin till en som kretsar runt tjänster.
I samband med att ekonomin blev allt sämre fick staten ett stort underskott. Detta var de tvungna att ordna genom att minska utgifterna från det offentliga. En nybliven minister med stora visioner fick därför uppdraget att minska utgifterna i skolan. Legenden om Margaret Thatcher hade fötts. Anhängare av politiken som fördes såg stora risker med nedskärningar av lärare och förstod att det istället var andra saker som behövde effektiviseras.
Avskaffandet av mjölkprogrammet försvarades genom argument rörande ekonomiskt ansvar. Thatcher ville även belysa bristen på rättvisa. Hon menade att det var arbetare som fick betala, inklusive för att de välbärgade skulle få mjölk. Mjölken i skolan var alltså aldrig gratis, den betalades av skattebetalarna. Föräldraansvaret var en annan dimension som lyftes upp i debatten. Regeringen hävdade att det var föräldrarnas ansvar att tillhandahålla mjölk till sina barn.
Låt det bli en inspirerande historia
Mjölken kan förstås ses som en liten åtgärd för att lösa ett underskott i statsbudgeten. Men det borde vara fler politiker som följer Thatchers exempel om vad mjölken representerar. Pengar som politiker spenderar växer inte på träd, även om de ibland är gjorda av papper. De kommer från att människor har gått till jobbet, utbildat sig och gjort sitt för samhället.
För även om det kan ses som små utgifter, blir många små bäckar snabbt en stor å.
Hur dessa pengar spenderas blir därför viktigt. Den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller bevingade ord borde därför eka högt, “Varje slösad skattekrona är en stöld från folket.” Mjölken i Storbritannien symboliserar alla de små utgifter dagens gigantiskt stora offentliga verksamhet spenderar. För även om det kan ses som små utgifter, blir många små bäckar snabbt en stor å.
I Sverige lägger vi exempelvis miljontals skattekronor varje år på gratis bubbelvatten till eleverna. Samtidigt för vänstern en stenhård debatt om hungrande barn och att vi ska öka kostnaderna dramatiskt med förslag om gratis frukost. Det är inte att ta ansvar för Sverige. Någonting måste effektiviseras och vi alla borde vara överens om att bildning är skolans främsta uppgift. Dessutom bör ekonomiskt svåra tider ses som en möjlighet att använda skattepengar så effektivt som möjligt.
Oscar Fors, statsvetarstudent