Mikaela Blomqvist blickar på torsdagseftermiddagen tillbaka på arbetsprocessen:
– Enormt givande och enormt lärorikt.
Sammanträde med Svenska Akademien på förmiddagen, sedan presskonferens och intervjuer i Börshuset. Efter det filminspelning där Nobelkommittén berättar om pristagarna, och som senare ska visas för skolelever. Dagen avslutas på Stadsbiblioteket där Nobelkommittén ska samtala om pristagarna.
Det har varit en omtumlande dag, ett omtumlande år.
Som en av fem externa ledamöter har hon tillsammans med fyra akademiledamöter utgjort den kommitté som utsett årets pristagare.
LÄS MER:Så reagerar omvärlden på årets Nobelpristagare i litteratur
Mediespekulationer
En ursprunglig lista på runt 300 kandidater har successivt skalats ner. Till sist lade kommittén fram två namn, Olga Tokarczuk och Peter Handke, som hela Svenska Akademien sedan tog ställning till.
– Det är två så fina författarskap helt enkelt. Det har ju varit mycket spekulationer i media kring om vi har tänkt strategiskt eller om vi tänkt att vi måste ha en kvinna. Men vi har inte alls resonerat så, utan vi har bara utgått från litteraturen, säger Mikaela Blomqvist.
Olga Tokarczuk, som får priset för 2018, kommer från Polen och har gett ut poesi, noveller och romaner. Mikaela Blomqvist lyfter fram henne som en förnyare av romankonsten, och exemplifierar med "Löparna" från 2007 som hon tycker är en bra ingång till hennes författarskap.
– Det är en väldigt fragmentarisk roman där många små berättelser och essäistiska partier löper om varandra. Även hennes stora verk, "Jakobsbröderna", där hon visar en otrolig förmåga att beskriva 1700-talet så att det känns att man är på plats. Det finns en väldig sinnlighet i hennes språk.
2019 års litteraturpristagare, Peter Handke, är född i Österrike 1942 men bor sedan många år i Frankrike. Han debuterade 1966, och har sedan dess skrivit romaner, lyrik och dramatik som översatts till drygt tjugo språk. Mikaela Blomqvist nämner boken "Die Obstdiebin" från 2017, men ännu inte utgiven på svenska, som ett viktigt, nyare verk. Som ingång rekommenderar hon dock "Berättelse om ett liv" från 1974, som handlar om hans mor som begick självmord.
– Där hittar man mycket av det han senare vidareutvecklar i sitt författarskap.
Kritik mot valet av Handke
Under torsdagen kom de bägge pristagarna att analyseras ur ett politiskt perspektiv. Olga Tokarczuk då hon verkar i ett Polen som de senaste åren allt mer inskränkt pressfriheten och det oberoende rättsväsendet.
Valet av Peter Handke har dock kritiserats då han återkommande uttalat stöd för Slobodan Milošević, misstänkt för krigsförbrytelser under Balkankrigen på 1990-talet, bland annat genom att hålla tal vid hans begravning. Förläggaren Svante Weyler sa till TT under torsdagen att hans politiska ståndpunkter gör honom diskvalificerad som pristagare.
LÄS MER:Mikael van Reis: Peter Handke är långsamhetens försvarare
På presskonferens som följde tillkännagivandet i Börshuset i Stockholm svarade Anders Olsson, ordförande i Nobelkommittén, på kritiken.
– Det här är ett litterärt pris, det är helt och hållet det som ska bedömas, sa Anders Olsson.
Aftonbladets tf kulturchef Martin Aagård säger till GP att han ser diskussionen som logisk.
– Alla Nobelpristagare värderas politiskt på ett eller annat sätt. Det är kanske inte det roligaste sättet att läsa dem på, men det är ett sätt.
Martin Aagård säger också att han förvånades över att akademien valde två så pass kända författare.
– Eftersom de tidigare flaggat för att de skulle "vidga vyerna" litegrann. Jag var helt övertygad om att det skulle bli något icke-europeiskt.
"Författare av vår tid"
LÄS MER:Mattias Hagberg: Olga Tokarczuk ifrågasätter möjligheten att begripa allt
Yukiko Duke, mångårig litteraturkritiker på bland annat SVT, kallar valen av litteraturpristagare för välbalanserade. Hon lyfter fram Olga Tokarczuk som en uttalad feminist och oppositionell röst gentemot de högervindar som sprids i hemlandet Polen.
– Hon är en författare som skriver om mångkulturella världar, om det mångkulturella som möjlighet och nödvändighet, och är därför en författare av vår tid.
Peter Handke kallar hon den litterärt sätt kanske störste tyskspråkige författaren i nutid och därför väl värd sitt Nobelpris, men säger också att hans stöd till Slobodan Milošević kan ha legat honom i fatet tidigare år.
– Eftersom den här chansen har kommit att ge två priser samtidigt så kan man vikta dem, eller balansera dem, mot varandra. Jag tror faktiskt att det kan vara så, säger Yukiko Duke.
Utan att vilja avslöja för mycket om Nobelkommitténs arbetsprocess säger Mikaela Blomqvist att Olga Tokarczuks och Peter Handkes politiska ställningstaganden varit något som diskuterats, men att man inte tagit detta i beaktande.
Var författarna nya bekantskaper för dig?
– Jag hade läst båda innan. Men inte på djupet som jag gjort nu. Man har sällan tid att fördjupa sig så här mycket i ett författarskap, så det har varit väldigt givande. Det är författare som blir bättre ju mer man läser av dem.
Mikaela Blomqvist, som också recenserar teater för GP Kultur, hoppas att Nobelpriset gör att fler får upp ögonen för deras verk.
– Det hade varit roligt att få se fler av Handkes pjäser på scen nu.
LÄS MER:Bibliotekarien tippade rätt på båda Nobelpristagarna
LÄS MER:Svenska Akademiens kris har gjort oss till matchkommentatorer
Pristagarna:
Olga Tokarczuk får 2018 års pris med motiveringen: "för en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform."
Peter Handke får 2019 års pris med motiveringen: "för ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet."
